“Ingen framtid utan havet” - algers roll i framtidens livsmedelssystem
Kristinebergs marina forskningsstation ligger precis vid havet på den svenska västkusten. Det är världens tredje äldsta marina forskningsstation, och sedan den grundades 1877 har den lockat forskare från hela världen. Under en vecka i maj varje år befinner sig KTH Foods affilierade forskare Fredrik Gröndahl och Daniel Franzén på stationen med studenter från KTH som är på fältstudier, resten av året forskar de bland annat om hur alger kan användas som resurs.
Under ytan finns en värld av möjligheter. Alger är vattenlevande organismer som växer fort, binder koldioxid och producerar stora mängder biomassa. De har många användningsområden, inte minst inom livsmedelsindustrin; havsodlade alger kan exempelvis användas som matråvara medan alger som spolas upp på stränder kan samlas in och användas som biogödning.
Blå mat på en blå planet
“Det finns ingen framtid för planeten utan havet”, säger Fredrik Gröndal och understryker att 71 procent av jordens yta utgörs hav och sjöar. De resterande 29 procenten består av land, men långt ifrån all landyta lämpar sig för odling. Odlingsbar mark konkurrerar dessutom ofta med andra typer av markanvändning, och därför är det viktigt att även använda de blåa ytorna. Vattenbruk erbjuder just tillgängliga ytor och näring, som ger möjlighet att avlasta landbaserad produktion och bidra till hållbar utveckling.
Gröndahl har drivit flera projekt om odling och användning av alger, och är sedan 2020 ansvarig för Blå mat – centrum för framtidens sjömat. På centret, som finansieras av Formas, bedrivs forskning om olika typer av livsmedel från sjöar och hav – så kallad “sjömat” – exempelvis hållbar odling av alger, fisk och andra marina råvaror. För att minska klimatpåverkan från köttproduktion krävs ett proteinskifte, och alger är ett växtprotein som kan bidra till omställningen. En del av forskningen kopplad till Blå mat bedrivs på Kristineberg. Här är vattnet betydligt saltare än i Östersjön och artsammansättningen ser därför annorlunda ut, vilket gör området idealt för att forska på alger och musslor.
Från strandfynd till resurs
Matforskning kopplad till KTH bedrivs även på andra platser i landet, till exempel på Gotland. Där forskar Daniel Franzén tillsammans med Fredrik Gröndahl om alger som spolas upp på land, som är ett betydligt större problem i Östersjöområdet än på västkusten.
De uppspolade algerna, som kallas släke på gotländska, har en stor historisk betydelse. Under 1800- och början av 1900-talet användes den som gödningsmedel på åkrar, och den ansågs vara en så viktig resurs att tillgången på den höjde markvärdet. “Men den används inte idag. Istället ligger den och kostar”, säger Franzén. I nuläget betalar man nämligen för sophantering av släken, vilket medför en ekonomisk kostnad samtidigt som dess potential som biogödningsmedel förbises.
Släken är en näringsrik resurs som dessutom ökar i mängd och ändrar karaktär i takt med övergödningen i Östersjön. Franzén menar att släken i dagsläget inte är ekonomiskt gångbar rent kommersiellt, men att hanteringen av den utgör en miljövinst eftersom den medför att man tar upp närsalter från havet. Att dessa närsalter sedan skulle kunna ersätta konstgödsel kan i sin tur minska miljöpåverkan från kommersiell gödselproduktion. Franzén hoppas att släken i framtiden ska kunna hanteras av kommuner och kvalitetssäkras, så att den blir en verklig resurs som gör nytta för både jord och hav.
Forskning i fält
Både Franzén och Gröndahl bedriver mycket av sin forskning i fält, ofta i samarbete med andra universitet och industrin. På Kristinebergs marina forskningsstation fick Gröndahl nyligen besök av samarbetspartners från Uppsala Campus Gotland. Vid algodlingen tog man prover på eDNA med syfte att undersöka om det finns ett större fiskbestånd i algodlingen än utanför, alltså om odlingen gynnar den biologiska mångfalden.
“Det är nära till handling, vilket är kul men också svårt”, kommenterar Gröndahl. Det krävs en balans i samlärandet mellan akademi och praktik. Det gäller att hålla forskningen på rätt spår, så att resultatet blir samhällsnyttigt och verklighetsförankrat trots den stora komplexiteten.
På Gotland sker arbetet på stränderna, där man tar prover på uppspolad tång. Franzén samarbetar med jordbrukare och odlare, som hittills har testat att använda släken för odling av exempelvis potatis, vete och morötter. Resultaten utvärderas gemensamt och man gör livscykelanalyser för att undersöka hållbarheten ur alla perspektiv. “Det är jätteviktigt att samarbeta med industrin. Det gör att vi får in rätt information genom primärdata och kan följa produktkedjorna”, säger han.
En ny industri växer fram
Gröndahl och Franzéns forskning är exempel på två sätt som alger kan spela in i framtidens livsmedelssystem. Gröndahl berättar att utvecklingen kring alger går fort framåt och att intresset har ökat betydligt sedan han började forska inom området. “Det är en ny industri som växer fram”, menar han. “Jag ser redan nu att det hänt saker. Nu finns 15 svenska företag som jobbar med det här”.
Att alger växer snabbt, binder koldioxid och dessutom kräver varken gödsel eller sötvatten gör att de har potential att bidra till en mer hållbar matproduktion. I framtiden kan alger och havsodlingar bli ett komplement till skogs- och lantbruk, något som kan minska trycket på landbaserade resurser och öka resiliensen i vårt livsmedelssystem.
“Alger is the shit”, sammanfattar Gröndahl.
Text: Andrea Kron