Livsmedelsstrategin 2.0 – Hållbarhet, hälsa och innovation måste stå i centrum

Regeringen presenterade nyligen Livsmedelsstrategin 2.0  som avser att stärka Sveriges konkurrenskraft inom livsmedelskedjan genom att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Strategin har tre fokusområden: att öka robustheten i livsmedelskedjan med särskild tonvikt på en utökad svensk livsmedelsproduktion och en stärkt livsmedelsberedskap i landet; att främja livsmedelsexport genom strategisk marknadspositionering som lyfter fram mervärden hos svenska livsmedelsprodukter; samt att positionera Sverige som ett gastronomiskt land genom att betona svensk kvalitet och gastronomi .

KTH FOOD välkomnar Livsmedelsstrategin 2.0 som ett betydelsefullt initiativ för att samla kraft och resurser, men vi har också identifierat viktiga nyckelaspekter som inte ges tillräcklig uppmärksamhet. Dessa aspekter är avgörande för att säkerställa ett svenskt livsmedelssystem som stärker den svenska beredskapen, främjar folkhälsan och samtidigt minskar klimatpåverkan.

Strategin lägger stor vikt vid att öka produktionen och exporten. Att fokusera på en ökad produktion riskerar dock att förstärka den betydande miljöpåverkan som primärsektorn redan har. För att möta dessa utmaningar måste våra resurser användas effektivare, där investeringar i hållbara produktionsmetoder, digitalisering och cirkularitet spelar en avgörande roll. Genom att integrera cirkulära flöden i livsmedelsystem kan Sverige skapa mer motståndskraftiga försörjningskedjor och samtidigt minska klimatpåverkan. En övergång till ett helt cirkulärt livsmedelssystem i Europa  skulle kunna minska jordbrukets markanvändning med upp till 70 %, och reducera jordbrukets utsläpp av växthusgaser med 30 %, samtidigt som tillräckligt med hälsosam mat produceras inom ett självförsörjande livsmedelssystem. KTH leder det nya nationella forskningscentret för en symbiotisk och cirkulär livsmedelsförsörjning ( PLENTY ), som fokuserar på att utveckla nya innovativa lösningar för livsmedelsproduktion och livsmedelsprodukter baserade på avfall och sidoströmmar. Detta initiativ visar hur ett cirkulärt livsmedelssystem kan minska beroendet av importerade insatsvaror, såsom gödningsmedel och foder, samtidigt som tillgången på livsmedel ökar utan att ytterligare belasta vårt jordbruk.

En viktig aspekt som saknas i Livsmedelsstrategin 2.0 är hälsofrågor kopplade till livsmedelssystemet. Sverige står inför stora utmaningar med kostrelaterade sjukdomar, där 60 procent av vuxna mellan 45 och 64 år lider av övervikt eller fetma . För att möta detta krävs en banbrytande nationell strategi för preventiv hälsa, där Sveriges unika styrkor inom livsvetenskaper (life sciences), samhällsbyggnad och livsmedelsteknik borde kombineras. Målet bör vara att utveckla och producera nya, hälsosamma livsmedelsprodukter samt att främja hälsosamma kostvanor genom en ökad andel grönsaker, frukt och fullkornsprodukter i befolkningens kost. Detta skulle inte bara förbättra folkhälsan utan också bidra till ett mer hållbart livsmedelssystem.

Dessa stora utmaningar kräver kraftfulla satsningar på forskning, kompetensförsörjning och innovation som främjar samarbeten mellan akademi, industri och den offentliga sektorn. KTH FOOD välkomnar de ökade investeringarna i livsmedelsforskning och innovation som presenterades i forsknings- och innovationspropositionen. Med en tilldelning på 230 miljoner kronor under åren 2025–2028, vilket innebär en total summa på minst 670 miljoner kronor, skapas viktiga möjligheter att driva utvecklingen mot ett mer hållbart, hälsosamt och innovativt livsmedelssystem.

Trots att livsmedelssektorn står för 10 procent av Sveriges näringsliv speglar satsningen tyvärr inte dess betydelse. Det finns ett akut behov av strategisk forskning, innovation och kompetensförsörjning  inom livsmedelsteknologi och hållbara produktionsmetoder. Genom att stärka samarbeten mellan akademi, industri och kommuner kan vi utveckla utbildningsprogram och öka sektorns innovationskapacitet. Tillsammans med våra partners i Food Science Sweden  och Sweden Food Arena  har vi identifierat våra spetskompetenser inom livsmedelsforskningen, samt behovet av större satsningar inom områden som resilienta och hållbara livsmedelsproduktionsmetoder, individanpassad mat och hälsa, cirkulära livsmedelssystem, avancerad livsmedelsteknik för nya livsmedelsprodukter med förbättrade sensoriska egenskaper och näringsprofil, samt infrastruktur för uppskalning och nya affärsmodeller.

Livsmedelsstrategin 2.0 är ett viktigt steg för att stärka den svenska livsmedelssektorn, men dess fulla potential kan endast uppnås genom ett ökat fokus på hållbarhet, innovation och hälsa. Genom att integrera dessa avgörande aspekter kan Sverige bygga en konkurrenskraftig och långsiktigt hållbar livsmedelskedja som gynnar miljön, ekonomin och folkhälsan. Akademin, och KTH FOOD, spelar en central roll i detta arbete genom att bidra med forskning, utbildning och innovation för att nå dessa mål.

Erica-Dawn Egan, verkställande direktör KTH FOOD

Francisco Vilaplana, föreståndare KTH FOOD