Det framställda autentiska originalet: Konservering av kalkmålningar i svenska kyrkorum omkring 1850–1980
Tid: Fr 2026-02-13 kl 13.00
Plats: F3 (Flodis), Lindstedtsvägen 26 & 28, Stockholm
Språk: Svenska
Ämnesområde: Arkitektur, Arkitekturens historia och teori
Respondent: Hélène Svahn Garreau , Arkitektur, kultur och miljö
Opponent: Professor Christina Fredengren, Uppsala universitet
Handledare: Professor Meike Schalk, Arkitektur; Tekn. dr Anders Bergström, Arkitektur
QC 20251218
Abstract
I Sverige finns mer än tusen helt eller delvis bevarade medeltida kyrkor, varav många har rester av kalkmålningar från 1100-talet till 1600-talet. Den här avhandlingen behandlar hur dessa kalkmålningar framställdes och återupprättades genom konserverings- och restaureringsåtgärder omkring 1850–1980, inklusive de dekorativa och monumentala muralmålningar som tillkom i relation till kalkmålningarna. Avhandlingen undersöker också hur kalkmålningarna blev en del av det skyddade kulturarvet. Genom att följa hur målningarna framställdes synliggörs de ”tankekollektiv” som ingick i processen och den parallella etableringen av konservering som disciplin. Genom en kombination av metoder – som innefattar såväl analys av skriftligt källmaterial som undersökning av målningarna in situ, delvis grundad på inspiration från aktör-nätverksteori (ANT), diskursanalys, posthumanism och objektorienterad ontologi (OOO) – ställer avhandlingen frågan om målningarnas agens. Hur kan vi förstå konservering och restaurering som en hybrid praktik, som innefattar meränmänskliga perspektiv och utmanar den moderna dikotomin mellan natur och kultur?
Avhandlingen är disponerad i tre delar. Den första delen, inledningen, introducerar avhandlingens syfte, teori och metod, och kompletteras av ett avsnitt om framväxten av konserveringen och dess förhållande till tankefiguren om det autentiska originalet. Vidare introduceras kalkmålningarna i Sverige och nätverket som framställde dem samt olika värdegemenskaper. Den andra delen utgör en historisk analys och beskrivning av hur kalkmålningarna framställdes omkring 1850–1980, disponerad utifrån tre perioder med olika, identifierade konserveringsprinciper: stilrestaureringen, originalkonserveringen och försiktighetskonserveringen. Den tredje delen diskuterar avhandlingens resultat genom att dra slutsatser om konserveringens och målningarnas ontologi och om kalkmålningarnas huvudsakliga framställningssätt. Vidare identifieras och diskuteras några svenska särdrag, däribland Sigurd Curmans principer, strävandet efter återhållsamhet och ett levande harmoniskt kyrkorum, betoningen av hantverksmässig konservering och den restriktiva inställningen till retuschering som växte fram under 1960-talet, samt avsaknaden av ett institut för konstteknologi. Avhandlingen avslutas med en epilog, där tre samtida konserveringstendenser diskuteras, påverkade av en ny syn på etik och hållbarhet, samt på det autentiska originalet.