Hur ska vi resa efter pandemin?
Flygets klimatpåverkan ligger på minimala nivåer på grund av coronakrisen. Hur kan utsläppen hållas nere även efter pandemin? Forskare vid KTH utvecklar ett verktyg som ska hjälpa arbetsplatser att minska sina koldioxidutsläpp från flygresor.
När samhällen öppnar igen och resandet tar fart är det ett gyllene tillfälle att tänka nytt kring hur mycket vi flyger och om det verkligen är nödvändigt, menar forskarna bakom projekt.
– Förhoppningsvis har krisen väckt tankar om att det är möjligt att ändra vårt beteende, säger Daniel Pargman , som leder forskningsprojektet Flight med syfte att få fler företag och organisationer att gå från ord till handling när det gäller att minska personalens klimatutsläpp från flygresor.
Forskarna undersöker resandet inom kunskapsintensiva organisationer, som tjänsteresor vid svenska lärosäten. Utifrån data om KTH:s samtliga tjänsteresor de tre senaste åren har de tagit fram visualiseringsverktyg – cirkeldiagram, kurvor och andra grafer som visar när, var och hur mycket personalen flyger.
Datan redovisas på flera organisatoriska nivåer, skolor, avdelningar och individnivå. Man kan jämföra över tid, hur mycket olika yrkesroller flyger och slå fast de vanligaste destinationerna. Även skillnader mellan män och kvinnor ska kunna analyseras framöver.
– Vi gör flygandet inom hela organisationen synligt, vilket är en förutsättning för att man ska kunna diskutera vilken väg man kan välja för att minska flygresorna. Det här blir ett sätt att konfronteras med de egna koldioxidutsläppen, säger Daniel Pargman.
Tanken med forskningen är att överbrygga glappet som ofta finns mellan ledningens miljömål i olika resepolicys och de beslut om personalens tjänsteresor som tas längre ned i organisationen.
För KTH:s del är målet att koldioxidutsläppen från resor ska minska med 60 procent fram till 2030. Med undantag för flygpausen senaste månaderna har det visat sig svårt att minska utsläppen i den takt som krävs.
Forskningsprojektets siffror pekar på att flygresandet vid KTH är kraftigt ojämn fördelat – en mycket liten del av personalen står för en stor del av resorna.
– Då inställer sig frågan vilken strategi för att minska flygresorna som är den bästa. Ska man skära med osthyvel över hela linjen eller är det rimligare att de som flyger mycket ska minska mer? Det är en öppen fråga som kan leda till jobbiga diskussioner, men vi kommer inte undan den, säger Daniel Pargman.
Forskarteamet är i färd med att kontakta och ansluta KTH:s forskningsavdelningar för att testa verktyget. Syftet är att medvetandegöra hur resandet ser ut på respektive avdelning och diskutera hur flygresande och utsläpp kan minska.
Visualiseringsverktygen är ännu preliminära. De har tagits fram av fyra studentgrupper och utvärderats både av KTH, nio andra svenska lärosäten och flera kunskapsorganisationer. Hållbarhetsansvariga på lärosätena välkomnar verktygen och har bidragit med input till förbättringar. Till hösten kommer forskarna utveckla en slutlig version.
Text: Christer Gummeson