Kartläggning av outforskade områden på Grönland kan ge nya insikter om issmältningen
En nyligen publicerad studie i den vetenskapliga tidskriften Nature visar att världens glaciärer smälter i en allt snabbare takt. Mellan 2012 och 2023 förlorade jordens glaciärer cirka 36 procent mer is jämfört med det föregående decenniet – en utveckling som överstiger FN:s klimatpanels (IPCC) tidigare prognoser. Mot denna bakgrund har forskare från Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i samarbete med Stockholms universitet (SU) gjort en betydelsefull upptäckt under GEOEO expeditionen till Victoriafjorden på Grönland.
Ingen naturlig skyddsbarriär mot Atlantvattnet
Iströsklar under havsytan kan fungera som skyddande barriärer och hindra varmt Atlantvatten från att smälta isen underifrån. Ett exempel på detta är Ryderglaciären, en av de största glaciärerna i norra Grönland.
– Ett av expeditionens huvudmål var att undersöka om en liknande struktur fanns i Victoriafjorden. Vi ville ta reda på om det finns en undervattensrygg som kan fungera som en barriär mot Atlanten och bromsa isens avsmältning, säger Peter Sigray, forskare vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och föreståndare för SMaRC (Swedish Maritime Robotics Centre).
Planen var att använda den tre meter långa undervattensroboten LoLo (Long Distance Long Range) för att kartlägga eventuella isbarriärer under ytan. Väl framme i Viktoriafjorden visade det sig att en del av glaciären, den flytande istungan, kollapsat och blockerade den planerade infarten. Det förhindrade forskningsfartyget Oden från att nå glaciärkanten och därmed använda LoLo som planerat. Forskarteamet anpassade då sin strategi: de mest kritiska sensorerna från LoLo monterades i en bur och transporterades över den kollapsade ismassan med helikopter.
Viktig upptäckt om glaciärens framtid
Genom denna metod kunde forskarna konstatera att Viktoriafjorden saknar den undervattenströskel som annars skulle ha hindrat det varma Atlantvattnet från att strömma in. Eftersom området aldrig tidigare utforskats utgör upptäckten en ny pusselbit i förståelsen av glaciärers dynamik.
– Denna upptäckt ger oss en djupare förståelse för de komplexa processer som styr issmältningen på Grönland. Det möjliggör mer precisa modelluppskattningar av avsmältningen och där med mer precisa prediktioner av framtida klimatförändringar och havsnivåförändringar, säger Sigray.
Anpassad forskningsmetod ledde till viktiga resultat
Trots de logistiska utmaningarna kunde forskarna genomföra avgörande mätningar. Postdoktorn Clemens Deutsch och forskningsingenjören Niklas Rollerberg använde sensorerna från LoLo för att samla in nödvändiga data, och den alternativa mätmetoden visade sig vara mycket framgångsrik.
– Vi är otroligt stolta över Clemens och Niklas kompetens och snabbtänkthet när det gällde att anpassa sig till de nya förutsättningarna. Tack vare deras insatser fick vi med oss den kunskap vi var ute efter, avslutar Peter Sigray.