KTH-forskare bakom mer hållbart studentboende
Mer hållbarhet och mindre ensamhet. Det kan bli följden med de nya byggreglerna för studentboende som föreslås införas 1 juli och där KTH bidragit med forskning för att skapa fler, bättre och billigare studentbostäder.
Nyordningen välkomnas av Sara Ilstedt, professor i produkt- och tjänstedesign, som under flera år arbetat för en lagstiftning som bättre stödjer ett hållbart studentboende.
– Det känns otroligt kul att vår forskning kommer till direkt nytta och kan resultera i konkreta förändringar som gynnar studenterna, säger hon.
Fokus i Ilstedts forskningsprojekt där fastighetsägaren Akademiska hus är partner, är hur man kan skapa ett boende med lägre klimatavtryck men som också är socialt, funktionellt och som studenterna har råd med.
Lagändringen, som innebär lättnader i byggkraven, öppnar för mer flexibla boendeformer. Exempelvis delningsbostäder, en lösning som förordas varmt av Sara Ilstedt. Det gynnar hållbarhet och motverkar ensamhet, betonar hon. Hur det kan se ut i praktiken har demonstrerats på Live-in Lab, där fyra små ettor slogs ihop till en lägenhet på över 100 kvadrat.
Enorm kvalitetshöjning
– Det blir en enorm kvalitetshöjning när man skapar en större lägenhet av flera små, där det är så många ytor som försvinner i korridorer, och där alla ska ha kök och badrum.
Sara Ilstedt lyfter fram både de sociala fördelarna, inte minst för dem som flyttat hit från andra länder eller andra delar av Sverige, och hållbarheten, genom att kunna utnyttja ytan mycket bättre om man bygger stora lägenheter.
Forskarna har även samlat branschföreträdare för ett flertal workshoppar – alltifrån riksdagsledamöter och fastighetsägare till studentboendeföretag och arkitekter.
Tanken har varit att diskutera och skapa samsyn kring vad som försvårar och fördyrar och hur man kan underlätta byggande av bra, billigt och klimatsmart boende. Resultaten har använts i förslag både till hyresgästföreningen, Boverket och regeringen.
De nya byggreglerna medför lättnader i kraven på tillgänglighet och funktion i ny- och ombyggnader. Exempelvis behöver inte ett badrum vara anpassat för rullstol och därför kan man göra det mindre och billigare.
Högre klimatpåverkan
– Det betyder att mer av lägenhetens yta kan användas till andra funktioner, som studenterna värderar högre. Till exempel ett större matbord, så att man kan bjuda hem vänner, säger Sara Ilstedt.
Med de nya reglerna ska fortfarande minst 20 procent av alla lägenheter vara tillgänglighetsanpassade. Samtliga studentbostäder ska även vara utformade så att de kan besökas av någon med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
– Idag är 1–2 procent av alla studenter rullstolsburna så kravet att alla studentlägenheter ska vara anpassade är inte rimligt. Det driver upp byggkostnaderna och gör att klimatpåverkan blir högre, säger Sara Ilstedt.
Hon hoppas att fler kommande regeländringar ska ge ytterligare skjuts till utvecklingen. Hyresgästföreningen undersöker för närvarande hur deras modell för hyressättning kan ändras så att det blir ekonomiskt mer gynnsamt för fastighetsägare att hyra ut för delningsboende.
– Det skulle betyda väldigt mycket för att fastighetsägare ska våga testa delningsboende, säger Sara Ilstedt.
Text: Christer Gummeson ( gummeson@kth.se )