Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

KTH-forskare gör framsteg i cellodling

Forskare i labb.
Forskaren Johanna Pechan arbetar med att odla MSC på ett effektivare sätt. Foto: KTH
Publicerad 2025-04-09

Forskare vid KTH och företaget Cellcolabs har som ett av få samarbeten i världen lyckas odla fram en särskild typ av stamceller i en bioreaktor på KTH. Dessa stamceller hämmar inflammation och återskapar balans mellan immunförsvar och bindväv.

– Det känns fantastiskt efter år av hårt arbete! Det är dessutom roligt att visa på nyttan i samarbete mellan industri och akademi, säger Johanna Pechan, doktorand i Véronique Chotteau’s grupp vid avdelningen för industriell bioteknologi på KTH.

Mesenkymala stromaceller (MSCs) är en typ av stamcell som har fått stor uppmärksamhet på grund av deras förmåga att påverka både immunsystemet och vävnadsskador. MSCs interagerar med kroppens immunsystem för att reducera inflammation och stimulera läkningsprocesser.

Johanna Pechan

Leende kvinna.
Johanna Pechan, doktorand i industriell bioteknologi på KTH.

Kontakt:  jpec@kth.se

– MSCs egenskaper gör dem till en lovande kandidat för både förebyggande och behandling av allt från stora folksjukdomar till akuta skador. Idag pågår hundratals kliniska studier globalt som undersöker MSCs potential för att behandla allt från Alzheimers och diabetes till hjärt- och kärlsjukdomar, säger Johanna Pechan.

Svårodlade stamceller

Hon har tillsammans med Kristina Engström från Cellcolabs arbetat med att odla MSC på ett effektivare sätt. Arbetet gjordes vid forskningscentrumet AdBIOPRO på KTH. Stamceller är svårodlade och i den vanliga produktionsprocessen av MSC odlas de i så kallade cellfabriker, vilket kräver stor produktionsyta och processen är manuell, tidskrävande och kostsam. Något av en bromskloss för läkemedelsindustrin och forskningen.

Istället för att odla cellerna i cellfabriker har Johanna Pechan och Kristina Engström odlat MSCs på mikrobärare som kan placeras i bioreaktorer. Mikrobärare är mikrometerstora pärlor med mycket yta som cellerna kan växa på, men i mindre volym.

– Detta innebär att vi kan få plats med fler celler på mindre produktionsyta, samt odla i bioreaktorer vilket möjliggör processkontroll som tidigare saknats. Det har varit en cirka två år lång utvecklingsprocess, där det senaste steget är bekräftelse av odling i stor volym. Med vår process har vi kunnat odla motsvarande 20–30 cellfabriker i en enda bioreaktor, säger Johanna Pechan.

Jobba mot större volymer

Att ytterligare utveckla produktionsprocessen och gå ifrån en välutvecklad men manuell process är en av nycklarna för att fortsätta forskningen och få fram fler godkända behandlingar.

– Nu ska vi fortsätta jobba mot ännu större volym, samt utöka vår förståelse av processparametrar för bättre kontroll, så att vi, så småningom kan applicera processen i rätt miljö för läkemedelsproduktion hos Cellcolabs, som tillgängliggör den här typen av cellterapi för patienter, säger Johanna Pechan.

Text: Jon Lindhe ( jlindhe@kth.se )

Vill du studera bioteknik på KTH?

Civilingenjörsutbildningen inom Bioteknik på KTH ger dig eftertraktad spetskompetens för att jobba med utveckling av innovativa lösningar inom hälsa, energi, produktion och miljö. Genom att kombinera biologi och teknik kan du använda naturens egna processer och byggstenar för att utveckla ett hållbart samhälle. Efter examen väntar internationella möjligheter inom en rad olika framtidsområden.

Läs mer