Ulfvengren talade om framtidens flyg i riksdagen
Den 27 mars anordnades Riksdagens forskningsdag och KTH var på plats där Pernilla Ulvengren, forskare på INDEK, var inbjuden att tala om hållbar luftfart inför trafikutskottet.
Frågeställningen som stod i fokus vid Riskdagsseminariet handlade om kompetensutveckling i dagens förnderliga samhälle och hur vi får nya generationer av kunniga medarbetare genom dagens utbildningssystem och lärande på arbetsplatsen.
Vad ville du förmedla i din presentation?
Att Sverige som nation har större möjlighet att bidra till att minska flygets klimatpåverkan genom att satsa på svensk flygindustri än vi har genom att begränsa flygandet inom och till och från Sverige, vilket minskar landets tillgänglighet och infrastruktur. Idag är det risk för att det inte finns flygplatser tätt nog för elflyg när det blir en möjlighet, eftersom räckvidden är kort och flygplanen små.
Genom att vara med och utveckla teknik och komponenter, tillverkningsmetoder etc för framtida flygplan har vi fortfarande möjlighet att bidra globalt. Svensk flygteknik är inblandat i 90% av den globala flygplansflottan genom samarbeten med världsledande motortillverkare och flygplanstillverkare.
Därtill ville jag sätta KTH på flygaktörskartan vilket jag hoppas ska kunna leda till att vi kan fortsätta KTH Centrum för hållbar luftfart med utvidgad finansiering och fokus (inte bara bullerfrågor).
Vilka slags frågor fick du?
Jag fick många frågor om framtida drivmedel och de olika utvecklingsfaser som de befinner sig i. Men även om andra sätt att minska flygets klimatpåverkan genom effektivare flygtrafikledning och hur flygbolag kan arbeta med vikten på varje flygning. Det handlar om allt från lättare cateringvagnar och material i säten för att minska bränslekostnader, till material och komponenter i flygplanen, så det är inte bara motorutveckling som behövs.
Vad väckte mest intresse?
Tidsaspekterna var nog det som diskuterades mest. När det är möjligt att använda olika bräsleslag , tex Sustainable aviation fuels SAF som kan användas i nuvarande flygmotorer - det kan vi göra nu, men tillgång på bränslet begränsar. Eller vätgas – vilket kräver nya flygplan. Då kommer en annan aspekt in. Ett flygplan har ekonomisk livslängd på ca 30 år och det vore inte hållbart ur ngn synpunkt att skrota flygplan i förtid. Så under 30 år så kommer gamla fasas ut, nya modeller fasas in.
Berättat för Anna Gullers