Nytt masterprogtram i molekylär bioteknik och bioinformatik

Varför behövs ett nytt masterprogram?

– Fakulteten vid institutionerna utvecklar nya molekylära biotekniker som gör den här övergången möjlig. Vissa av de här teknikerna, bland annat spatiell transkriptomik och precisionsmedicin, har redan börjat användas inom industrin. Kort sagt bedrivs det viktig forskning vid de här institutionerna som inte ingår i utbildningen – forskning som vi tycker borde ingå, säger Paul Hudson.

Hur kompletterar det nya programmet de befintliga programmen i bioteknik och life science?

– Det nya programmet kompletterar väl de befintliga masterprogrammen i medicinsk bioteknik och industriell och miljöinriktad bioteknik. Jämfört med de befintliga bioteknikprogrammen kommer det nya programmet att erbjuda en mer intensiv utbildning i teorin bakom omics-teknologier på cellnivå, samt i metoder för att generera, analysera och visualisera data. Det är kunskaper som är centrala för modern bioteknik. Jag har samordnat med de andra programansvariga, så att flera kurser är valfria eller rekommenderade i alla tre programmen. Det innebär att bioteknikstudenter som väljer olika masterprogram ibland kommer att befinna sig i samma klassrum.

När det gäller masterprogrammet Molekylära tekniker inom livsvetenskaperna (MTLS), har jag lärt mig väldigt mycket genom att vara med i programmets styrgrupp. En del av kurserna på programmet kommer faktiskt att ingå i det nya programmet. Men vårt nya masterprogram är skapat för KTH:s bioteknikstudenter, där studenterna har en unik bakgrund med mer matematik och modellering. Den nya mastern lägger mer fokus på datorprogrammering och maskininlärning än MTLS-programmet.

Vad är din förhoppning med det nya programmet?

Jag hoppas att studenterna ska tycka att programmet är både intressant, utmanande och i slutändan användbart för den framtida karriären. Programmet är inte avsett att bara undervisa i de senaste trenderna inom bioteknik, utan snarare att ge studenterna en grundläggande förståelse för hur data genereras inom biologin och hur dessa data kan analyseras och tolkas. Det gör dem flexibla och anpassningsbara långt efter att de lämnat KTH. Alumner från det nya programmet kommer att ha många karriärmöjligheter inom Life science, både inom akademisk forskning och inom industrin. Jag hoppas också att vi ska kunna attrahera nya internationella studenter till Sverige.

Text: Åsa Karsberg

Spatiell transkriptomik är en ny metod inom biologi och medicin som hjälper forskare att förstå hur våra celler fungerar – inte bara var för sig, utan också i sitt sammanhang. Traditionellt har forskare kunnat mäta vilka gener som är aktiva i en vävnad, men då blandas alla celler ihop och man tappar information om var i vävnaden varje gen används. Med spatiell transkriptomik kan man i stället kartlägga genaktiviteten i vävnader samtidigt som man ser var varje cell finns. På så vis kan forskare till exempel se hur olika celltyper samverkar i hjärnan, hur en tumör växer, eller hur immunförsvaret reagerar i en viss del av kroppen.

Omics-teknologier gör det möjligt att mäta hela cellens innehåll av mRNA och proteiner. I dag kan dessa metoder tillämpas på enskilda celler, vilket ger forskare en unik inblick i hur de olika metabola vägarna samverkar. Genom data från sådana analyser kan man skapa digitala tvillingar av celler – modeller som gör det möjligt att utforska hur cellens ämnesomsättning kan förändras, till exempel för att utveckla nya behandlingar mot sjukdomar.