Två KTH-forskare utsedda till framtidens forskningsledare
Stiftelsen för Strategisk Forskning har utsett framtidens forskningsledare och bland de 16 utvalda forskarna kommer två från KTH: Seraina Dual och Vitaly Petrov.
– Jag är verkligen hedrad över att få det här anslaget och upprymd över de möjligheter som det öppnar för personerna i min forskargrupp. Nu kan jag svara ja till slagkraftiga idéer från min grupp, säger Seraina Dual.
Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) mottog totalt 213 ansökningar till programmet Framtidens Forskningsledare 9. Av dessa valdes 16 forskare ut för sin vetenskapliga och pedagogiska kompetens samt ledarskapspotential. Forskarna får ett bidrag på 15 miljoner kronor vardera under en femårsperiod och kommer under programmets gång att delta i en gedigen ledarskapsutbildning.
Vitaly Petrov är tacksam för stödet från SSF och känner sig entusiastisk över att fortsätta med sitt långsiktiga forskningsprojekt: effektiv mobil närfälts-terahertz-kommunikation för 7G.
Trådlösa 7G-terahertz-nätverk efter 2030
Vitaly Petrovs forskargrupp strävar efter att konstruera trådlösa kommunikationssystem som har 10–100 gånger högre datahastigheter än moderna 5G-nätverk.
– För att lyckas med detta vill vi utforska de unika egenskaperna hos trådlösa signaler i terahertzfrekvensbandet, vilket gör att vi kan påverka hur de sprids i luften, deras form, bana och andra egenskaper, säger Vitaly Petrov.
Enligt Petrov kommer dessa lösningar att möjliggöra nya användningsområden i människors vardag som inte stödjs i dagens moderna trådlösa nätverk. Det kan handla om att ersätta smartphones med datahastighetskrävande virtual reality-glasögon, kollektiv autonom körning med smarta bilar och till och med nästa generations ultrahöghastighetssatellitnätverk. Bortsett från framtida vardagliga användningsområden tycker Petrov att ämnet är oerhört intressant att utforska ur vetenskaplig synvinkel.
– Mobila terahertzkommunikationssystem har unika egenskaper för trådlös uppkoppling som aldrig tidigare har studerats, till exempel möjligheten att ändra den trådlösa signalens bana mitt under spridningen, säger Vitaly Petrov och fortsätter.
– Denna kombination av faktorer öppnar dörren för olika innovativa lösningar som kommer att utvecklas av teamet under de kommande fem åren.
Mjuk robot som hjälper hjärtat
Seraina Duals forskningsprojekten handlar om att utveckla tekniker för integrering av mjuka robotar runt blodkärl för övervakning och funktionsförbättring vid hjärt- och kärlsjukdomar.
– En mjuk robot är den artificiella motsvarigheten till en biologisk muskel. Som sensor gör dessa mjuka robotar det möjligt för läkare att övervaka patienters hälsa och optimera behandlingar. Som aktiva muskler fungerar mjukroboten som ett sekundärt hjärta och minskar belastningen på hjärtat, säger Seraina Dual.
Hon började intressera sig för mjuka robotar då de är ett alternativ till apparatbaserade behandlingsmetoder som kommer i kontakt med blod och därför ökar risken för stroke. Det finns dock en rad kritiska utmaningar som måste hanteras innan mjuka robotar kan överföras till klinisk praxis, enligt Seraina Dual.
– Kontakten med blodkärlet är inte tillräckligt känd för att möjliggöra en säker implantation i patienten. Detta projekt kommer att lägga grunden för att uppnå integration av mjuka robotar med människans kardiovaskulära system.
Text: Jon Lindhe ( jlindhe@kth.se )