Household roles in the future electricity grid

QC 20260206

Abstract

Vår beboeliga värld är starkt hotad av flera ekologiska kriser som är direkt relaterade till mänsklighetens resursanvändning och våra fossildrivna energisystem. En övergång till ett system som drivs av förnybar energi kommer också att få sociala och politiska konsekvenser. Sverige är en relevant kontext för att studera dessa dimensioner, som en nation med ambitiösa hållbarhetsmål och stadig tillgång till vattenkraft, kärnkraft, bioenergi och vindkraft, samtidigt som slutkonsumenter stöttas genom varmhyra, fjärrvärme och smarta elmätare.

Bostadssektorn står för en betydande del av den globala energiförbrukningen och relaterade utsläpp. Hushållen påverkas också starkt av teknik som smarta mätare, förväntningar på flexibel energianvändning och stigande energikostnader. Denna avhandling studerar hushållens roller i det framtida svenska elnätet. Detta innebär att utforska förväntningarna på hushållen från policy och industri, hur dessa förväntningar relaterar till hushållens vardag och hur förståelsen av hushållens roller kan omförhandlas för att bli mer rättvisa och inkluderande. Det empiriska materialet samlades in inom två forskningsprojekt som följt utrullningen av nya smarta mätare i svenska hushåll och utvecklingen av en energigemenskap i en svensk kontext. Materialet har huvudsakligen samlats in genom en litteraturgenomgång av policydokument och intervjustudier med aktörer från industrin, hushållen och drivande aktörer i energigemenskapen.

Denna avhandling består av en kappa och fyra bifogade artiklar. Artikel A analyserar kritiskt policyförväntningar på hushållen att bidra till efterfrågeflexibilitet i framtidens smarta elnät. Förväntningar på hushållen från policy och aktörer undersöks också i artiklarna B, C och D. I artiklarna B och C jämförs aktörernas förväntningar med hushållens vardag och erfarenheter av utrullningen av smarta mätare. Artikel D fokuserar på utformningen och prefigurationen av en energigemenskap, och deras föreslagna roller för hushållen. Artiklarna B, C och D syftar till att föreslå hur hushållens roller kan omförhandlas för att bli mer inkluderande och rättvisa.

Denna avhandling bidrar genom att illustrera hur svensk policy och industri föreställer sig hushållen som aktiva och motiverade aktörer i det smarta elnätet. Narrativ om önskade energiframtider beskriver medvetna och aktiva kunder å ena sidan, och å andra sidan en förväntad vilja att automatisera förbrukning. Hushållen förväntas prioritera komfort, bekvämlighet och enkelhet. Liknande förväntningar finns i en energigemenskapsmiljö, där hushållen framställs som konsumenter och delägare som inte ska störas.

Hushållens vardag är oförenlig med dessa visioner, delvis eftersom konceptet och vikten av efterfrågeflexibilitet är obekant för hushållen. Hushållen är även skeptiska mot att använda smart teknik som potentiellt påverkar deras vardagliga rutiner eller samlar in känsliga data. Energigemenskapen utformas främst som ett energieffektiviseringsprojekt och som en elnätsavlastare, där ekonomiska fördelar prioriteras. Dessa skillnader och obalanser har flera konsekvenser som måste åtgärdas för en rättvis omställning. För det första måste en mångfald inom och mellan hushållen erkännas. För det andra riskerar efterfrågeflexibilitet som implementeras genom tariffer och automatisering att exkludera och bestraffa de som har mindre förmåga att vara flexibla. Medan energigemenskaper föreslås som ett sätt att decentralisera makt, illustrerar våra resultat hur sådana strukturer styrs av en liten grupp energiexperter, vilket återspeglar den centraliserade synen på systemet och hushållen i det. Detta väcker frågor om vilka värden som driver energiomställningen, vilka hushåll som erkänns som viktiga, hur de bjuds in att delta i energiomställningen och hur bördor och fördelar kan fördelas på ett mer rättvist sätt.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-376436