Sustainability-Navigating Beyond Business as Usual
Elaborating methods and tools to inform sustainability analysis and systemic, forward-looking productivity measures
Tid: Fr 2026-06-05 kl 09.00
Plats: Q2, Malvinas Väg 10, Campus
Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/62096578154
Språk: Engelska
Ämnesområde: Planering och beslutsanalys, Strategier för hållbar utveckling
Respondent: Kristian Skånberg , Strategiska hållbarhetsstudier
Opponent: Professor Garry Peterson, Stockholm Resilience Centre, Stockholm University, Stockholm
Handledare: Docent Åsa Svenfelt, Strategiska hållbarhetsstudier, Institutionen för kultur och samhälle (IKOS), Linköpings universitet, Linköping; Adjunct professor Viveka Palm, Samhällsplanering och miljö; Associate professor Cecilia Håkansson, Vatten- och miljöteknik
QC 20260505
Abstract
Denna avhandling bygger på sex vetenskapliga artiklar och undersöker hur samhället kan förbättra sitt arbete med hållbar utveckling. Fokus ligger på att utveckla metoder för att utvidga naturresursredovisningen samt att använda systemtänkande och framtidsscenarier för att stärka samhällsstyrning. En central utgångspunkt är att traditionella analyser ofta är mer bakåtblickande än framåtblickande och inte i tillräcklig utsträckning integrerar ekologiska dimensioner eller fångar möjligheten att både utnyttja synergier och undvika målkonflikter.
Avhandlingen besvarar två övergripande forskningsfrågor:
Hur en utvidgad och integrerad resursredovisning kan utformas och användas för att ge mer heltäckande beslutsstöd för hållbarhetsstyrning. Hur backcasting-scenarier kan användas för att kvalitativt och kvantitativt illustrera och analysera policyalternativ för hållbara framtider. De viktigaste bidragen i avhandlingen är:
att inkludera fler typer av ekosystemtjänster i utvidgade naturresursräkenskaper, att identifiera vilka av dessa som utgör kritiskt naturkapital, att utveckla metoder för att identifiera och storleksordningsbestämma synergier och målkonflikter mellan hållbarhetsmål, samt att utveckla hållbarhetsmålsuppfyllande scenarier, och med deras hjälp ta fram policyförslag, inklusive metoder för att i förväg bedöma deras robusthet. De sex artiklarna bidrar, vid tidpunkten då de skrevs och publicerades, till att besvara forskningsfrågor inom dessa områden. Artiklarna utgår från ekonomisk teori, system-ekologi och framtidsstudier. De tre första artiklarna fokuserar på naturresursredovisning och kapitalteori, inklusive vidareutveckling av utvidgad kapitalteori. De visar hur hållbarhetsmål påverkar varandra, särskilt inom Agenda 2030 och dess delmål. De introducerar också metoder för att identifiera och analysera synergier och målkonflikter, vilket ger bättre underlag för strategisk planering och policyutveckling.
Den första artikeln inkluderar fler ekosystemtjänster i monetära skogsräkenskaper och ger därmed mer omfattande och detaljerade data. Den andra artikeln fördjupar begreppet kritiskt naturkapital genom att koppla det till resiliens, vilket tydliggör vilka naturresurser som är avgörande att bevara. Den tredje artikeln introducerar metoder, bland annat baserade på nätverksteori, för att systematiskt kartlägga kopplingar mellan hållbarhetsmål och deras delmål.
De tre senare artiklarna fokuserar på framtiden och använder kvalitativa normativa backcasting-scenarier. Dessa utgår från önskvärda framtider och analyserar vilka förändringar som krävs för att nå dem. Scenarierna har en tydlig ”post-growth”-inriktning, där mål bortom ekonomisk tillväxt står i centrum. Det breddar vilka policyverktyg som kan analyseras jämfört med traditionella angreppssätt.
I dessa artiklar utvecklas också metoder för att kvantitativt beskriva scenarierna och använda dem i policyanalys. IPAT-modellen vidareutvecklas genom att teknologi-faktorn delas upp för att kunna omfatta såväl energiaspekter, materialintensitet som materialcirkularitet. Samtidigt bryts välståndsbegreppet ned från BNP per capita till arbets- och kapitalinsatser samt en separat komponent för kapitalutnyttjande. Detta gör det möjligt att analysera nya typer av policyalternativ och deras effekter.
Scenarierna används även för ex-ante-testning av policyrobusthet, där framtida osäkerheter beaktas innan beslut fattas. Detta sker bland annat genom särskilt utformade workshops och expertbedömningar, vilket stärker kopplingen mellan analys och praktiskt beslutsfattande.
Metodmässigt kombinerar avhandlingen kvantitativa och kvalitativa angreppssätt. Den förenar litteraturstudier och ekonomiska värderingsmetoder med nätverksteori, expertbedömningar, workshops och intervjuer. Metoderna används för att beskriva och kvantifiera samband mellan miljö, ekonomi och samhälle. Ett genomgående drag är att kombinera empiriska data med framtidsscenarier samt att involvera både olika akademiska discipliner och samhällsaktörer. Detta gör det möjligt att bättre fånga komplexiteten i hållbarhetsutmaningar och ta fram mer tillämpbara och legitima resultat.
I avhandlingens diskussionsdel integreras dessa perspektiv och jämförs med liknande tvärvetenskaplig hållbarhetsforskning. Resultaten förstärker tidigare forskningsinsikter om vikten av att integrera ekologiska och andra hållbarhetsfaktorer i beslutsunderlag och vidareutvecklar metoder för hur detta kan göras i praktiken.
Sammantaget minskar avhandlingen gapet mellan teoretiska ramverk och praktiskt beslutsfattande. Den gör det genom att kombinera utvidgad resursredovisning med framtidsinriktad scenario- och policyanalys, vilket möjliggör mer systemiska, heltäckande och framåtblickande angreppssätt för hållbarhetsstyrning.