Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

KTH-projekt får stort anslag för klimatneutrala städer

Amir Rezvani, Zahra Kalantari och Jessica Page
Amir Rezvani, Zahra kalantari och Jessica Page
Publicerad 2025-06-16

Stadsområden står för mer än 60 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. När städer runt om i världen kämpar för att hantera klimatförändringar och extrema väderhändelser tar ett forskningsinitiativ vid Kungliga Tekniska högskolan sig an utmaningen.

Projektet AI-Driven Sustainable Spatial Planning  leds av professor Zahra Kalantari och hennes team – dr. Jessica Page och doktorand Amir Rezvani. Projektet har precis fått ett stort anslag för att hjälpa städer att bli klimatneutrala.

Projektet finansieras genom programmet Smart Built Environment: Digital built environment in practice . Genom samarbete mellan forskare från Stockholms universitet, MIT, SJTU, UIUC samt beslutsfattare och planerare från Region Stockholm och Trelleborgs kommun, kommer arbetet att påskynda övergången till klimatneutrala städer. Det kommer också att tillhandahålla en skalbar modell som kan användas för klimatåtgärder i städer över hela världen.

Vad är naturbaserade lösningar (NBS)?

Naturbaserade lösningar är ett sätt att arbeta med naturen för att hjälpa städer med utmaningar som värmeböljor, översvämningar och luftföroreningar. Det kan till exempel handla om att skapa gröna parker, återställa våtmarker, plantera skog eller skapa grönskande tak

– Den här finansieringen visar att man satsar strategiskt på innovationer i Sverige. Syftet med programmet Smart Built Environment är att främja digital omställning och hållbar utveckling inom samhällsbyggnadssektorn, säger Zahra Kalantari.

– Strävan är också att använda AI och digitala innovationer som viktiga verktyg för att skapa hållbara, motståndskraftiga och rättvisa stadsmiljöer som kan möta akuta klimatutmaningar. AI och digital innovation kommer att kunna förändra stadsplaneringen i grunden när det gäller att uppnå klimatneutralitet.

Projektet stöder Sveriges klimatmål för 2030 och 2045, samtidigt som det bidrar till att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling.

En möjlighet att koppla ihop forskningsområden

– Det som är mest spännande med det här projektet är möjligheten att kunna koppla samman avancerad rumslig analys och AI-teknik med verkliga planeringsbehov, särskilt i mindre städer som ofta är underförsörjda men precis lika sårbara för klimatpåverkan, säger Amir Rezvani.

Fokus i hans arbete är att identifiera var så kallade naturbaserade lösningar, som till exempel våtmarker eller gröna korridorer, kan vara mest effektiva för att minska utsläpp.

– Projektet ger oss en unik möjlighet att testa de här metoderna i olika miljöer, generera skalbara insikter och skapa verktyg som inte bara stöder Sveriges klimatmål utan också kan anpassas internationellt. Det är en möjlighet att förena vetenskap, planering och innovation på ett sätt som verkligen är genomförbart, säger Rezvani.

Här kan många delar av teamets forskning kopplas ihop – om planeringsstöd, AI, klimatneutrala städer och naturbaserade lösningar.

– Vi har sett fantastiska resultat från forskningen inom vart och ett av de här områdena. Nu får vi chansen att samla allt och använda det i praktiken för ett mer helhetsbaserat klimatarbete i städer, säger Jessica Page.

– Projektet gör det också möjligt för oss att fortsätta det fantastiska och givande samarbetet vi haft med Region Stockholm i flera år, samtidigt som vi inleder ett spännande nytt samarbete med Trelleborgs kommun.

Text: Åsa Karsberg ( asakars@kth.se ), Photo: Jon Lindhe ( jlindhe@kth.se )

Projektledare: Zahra Kalantari (KTH)

Medverkande I projektet:
Jessica Page (SU), Amir Rezvani (KTH), Cong Cong (MIT), Haozhi Pan (Shanghai Jiao Tong University), Brian Deal (University of Illinois at Urbana-Champaign), Helena Näsström (Region Stockholm), Shifteh Mobini (Trelleborg Kommun), Ulla Mörtberg (KTH).