Träd viktiga för att sänka yttertemperaturen i städer

Att mäta yttemperaturer i en stad är inget nytt och vanligtvis används satelliter eller drönare för att kunna göra mätningarna. För att få en mer exakt bild av yttemperaturer i Stockholm tog därför forskarna hjälp av bland annat sopbilar, trehjuliga el mopeder och el cyklar som de monterade scanners på med IR-kameror. Med hjälp av dessa kunde man mäta yttertemperaturen på fasader, i gaturummet och runt befintlig grönska. Mätningarna gjordes bland annat i Hammarby sjöstad, Södermalm och runt Norr Mälarstrand i Stockholm.

– Vi kunde lokalisera vilka fasader som är varmare och vilka delar av en gata som är mer utsatta för värme, säger Elina Merdymshaeva, doktorand och geografisk analytiker.

Träd har betydelse för skuggning och avkylning

Forskarna har i sina mätningar tittat på observationsytor som är stabila över tid och tittat på byggnaders volym och yta. I mätningarna har de tagit hjälp av maskininlärning för att se samband och kombinationer av variabler och de har även haft stor hjälp av Stockholm stads träddata. Forskarna har undersökt både landskap, kvarter och en mikroskala, där de kunnat få fram fler detaljer än tidigare.

– Det nya vi såg är att man kan koppla yttemperaturer till hur solen ligger på husfasader och hur träden samspelar med det, på mikro-skala men över hela stadslandskapet. Att det finns en relation mellan dessa två saker. Träden har betydelse för skuggning och avkylning, säger Ulla Mörtberg.

Mätningarna är tänkta som ett stöd för planering av nya bostadsområden och hur man planerar för grönska.

– Vi kanske inte kan fortsätta planera som om vi är i ett arktiskt klimat, det har man gjort för att det kostar energi för att värma husen. Nu kostar det i stället energi att kyla husen. Alternativt får man hälsoproblem och det har vi sett att det har ökat. Det är bättre att ha en utemiljö som är mer svalkande, säger Ulla Mörtberg.

Kan leda till grönare städer med fler svalkande rum

Mätningarna visar också att hur tätbebyggelsen påverkar. Värmeöar uppstår där det är många stora byggnader över större ytor.

– Man kan fundera på hur man ska bygga för att det ska vara ett trevligt mikroklimat för de människor som bor i ett område. Grönska är något man kan kompensera med och den här forskningen kan leda till grönare städer med fler svalkande rum.

Forskarna ska nu fortsätta titta närmare på vilka trädslag som är bäst att plantera för svalka och därför genomför forskarna även under sommaren 2025 en enkät kring värme som Stockholmare kan svara på. 

– När det gäller mikroklimat är det viktigt att tänka på vilka väderstreck man bygger i. När det gäller träd bör de vara en viktig del i byggprocessen, både att plantera nya träd och att ta hänsyn till träd som redan finns i byggprocessen, säger Ulla Mörtberg.

Enkät om upplevd värme

Delta i enkäten om upplevd värme i Stockholms stad. 

Stockholm Heat 

Stockholm Heat började som ett projekt i Stockholm Senseable Lab för att sedan bli en del av projektet DigiCityClimate som finansieras av ICLEI och som KTH. Stockholms stad och ElectiCITY är en del av. I DigiCityClimate använder man Hammarby sjöstad i Stockholm som en testbädd och där finns två andra projekt fär forskare från KTH har skapat en AI-bot, Spara, som ska hjälpa innevånare med energirådgivning, man har även skapat ett digitalt kontrollrum som ska hjälpa bostadsrättsföreningar med att använda mindre energi i sina byggnader.  

Läs mer om DigiCityClimate.

Text: Emelie Smedslund ( emeliesm@kth.se )