Bortom tekniken: Ett helhetsperspektiv på elektrifiering av tunga lastbilar
I en ny och uppmärksammad studie undersöks effekterna på systemnivå av att elektrifiera vägtransporter för gods. Studien erbjuder ett omfattande ramverk för att analysera effekter, balansera avvägningar och planera för viktiga områden som batteriutveckling, laddinfrastruktur och stimulansåtgärder för eldrivna lastbilar.
Artikeln “System-level impacts of electrification on the road freight transport system: a dynamic approach” har fått mycket uppmärksamhet sedan den publicerades för några månader sedan, med över 2000 nedladdningar och 8 citeringar. Samtidigt har forskare och industripartners börjat använda den modell som ingår i studien.
Zeinab Raoofi från Integrated Transport Research Lab (ITRL) är en av studiens författare. Hon förklarar intresset med att elektrifiering påverkar alla nivåer av godstransportsystemet:
– Ett konkret exempel är hur batteriets storlek och vikt påverkar lastkapaciteten. Den extra vikten från ett stort eller tungt batteri kan kräva fler transporter för att möta samma efterfrågan, vilket i sin tur kan öka den totala körsträckan och bidra till trafikstockning.
– Ett annat exempel är hönan och ägget-problemet med laddinfrastruktur och användningen av eldrivna lastbilar. För utbredd användning av eldrivna lastbilar krävs ett tätt laddnätverk, men utan tillräckligt många fordon saknas incitament för att bygga ett sådant. Beslutsfattare och företag behöver bryta denna cykel för att snabba på omställningen till hållbara transporter," säger Zeinab Raoofi.
Att förstå effekterna av elektrifiering och deras spridningseffekter är en komplex utmaning. Zeinab Raoofi beskriver hur studien kombinerar en modell i flera lager med systemdynamisk metodik för att hantera denna utmaning.
– Studien introducerar en konceptuell dynamisk modell som åskådliggör de kausala sambanden mellan variabler och aktörer i olika lager och hur elektrifiering påverkar systemet. Den skiljer mellan direkta och indirekta effekter och visar hur potentiella policyåtgärder kan påverka dessa effekter, säger hon.
En modell med många tillämpningar
Modellen ger intressenter möjlighet att bedöma vilka avvägningar som är nödvändiga när de utvecklar strategier för en hållbar omställning av godstransporter. Till exempel kan företag behöva välja mellan att investera i stora batterier som är mer beroende av depåladdning eller mindre batterier som ökar behovet av snabbladdning längs vägen. De kan också överväga vilka konsekvenserna blir av att välja eldrivna lastbilar istället för dieseldrivna.
För forskare som arbetar med godstransportsystem eller hållbar mobilitet erbjuder modellen ett strukturerat ramverk för att analysera elektrifieringens effekter på logistiknätverk, infrastruktur och systeminteraktioner.
Beslutsfattare kan använda den som vägledning för omställningen till ett hållbart godstransportsystem.
– Modellen hjälper beslutsfattare att fatta välgrundade beslut kring strategiska investeringar i laddinfrastruktur, regleringsåtgärder för att påskynda elektrifieringen av godstransporter och effekterna av ekonomiska incitament för att främja eldrivna lastbilar, säger Zeinab Raoofi.
Vad blir nästa steg?
– I sin nuvarande form ger modellen ett brett perspektiv på olika frågor och belyser deras komplexitet. Nästa steg blir att fokusera mer på specifika delar av ramverket och utveckla en matematisk systemdynamisk modell för fördjupad förståelse av specifika kausala samband.
Text: Alexandra von Kern