KTH hjälper till att vidmakthålla montrealprotokollet
Björn Palm, forskare på KTH och pionjär inom köldmedier, du presenterade på COP13/MOP36 för några dagar sedan. Vad berättade du?
– Jag höll ett anförande om införande av kolväten som köldmedier i Europa. KTH:s avdelning Tillämpad termodynamik och kylteknik, är pionjärer inom kylteknik och har gott internationellt anseende. Att använda kolväten, som exempelvis propan, som köldmedium i utvecklingsländer skulle kunna minska deras utsläpp av ozonnedbrytande gaser och gaser som kraftigt bidrar till växthuseffekten väsentligt.
Vad var det för möte?
– Den internationella överenskommelsen Montrealprotokollet ska reglera utsläppen av ozonnedbrytande gaser. Sedan 8 år reglerar det också marknaden för andra köldmedier med hög växthuseffekt, även om de inte påverkar ozonskiktet. Det är länge sedan det första mötet hölls, men uppföljningsmöten har hållits årligen för att följa upp att besluten efterlevs. Det är UNEPs Ozonsekretariat som ordnar mötena.
– Vid årets möte (kallat COP13/MOP36) deltog jag, som en av representanterna för International Institute of Refrigeration, IIR. IIR anordnade ett öppet seminarium, ett så kallat side event, där vi diskuterade möjligheterna för utvecklingsländer att ta upp den nya tekniken att använda naturliga köldmedier, som kolväten.
Varför lämpar sig just kolväten för detta?
– Redan för hundra år sedan användes kolväten som köldmedier, men övergavs när syntetiska, mindre brandfarliga alternativ som Freon blev tillgängligt på marknaden. Vad man insåg först femtio år senare var att dessa ”säkra” föreningar förstörde ozonskiktet i stratosfären. För att undvika nya överraskningar anser vi, och många andra, att det är säkrast för miljön att bara använda föreningar som redan finns i vår naturliga omgivning som köldmedium.
– Vår forskning visar att det går utmärkt att använda kolväten som köldmedium i många tillämpningar. För att göra systemen säkra är det viktigt att mängden köldmedium i systemen är låg. Detta har varit fokus i flera projekt på avdelningen på KTH. Vi har visat på flera lösningar till hur köldmediemängden kan minskas utan att effektiviteten försämras.
Tar du med dig något särskilt tillbaks till Sverige och KTH?
– För mig var det mycket lärorikt att se hur UNEPs Ozonsekretariat arbetar och även att få höra de senaste vetenskapliga nyheterna om utsläppsnivåer av olika ozonnedbrytande ämnen.
Berättat för Ulrika Georgsson