Skogsbranschens transporter elektrifieras

Skogsbruket står för nära 20 procent av Sveriges godstransporter på väg, vilket gör sektorn till Sveriges största köpare av vägtransporter. Årligen utförs cirka två miljoner vägtransporter med dieselfordon, vilket resulterar i betydande koldioxidutsläpp*. Nu ska skogsbrukets vägtransporter elektrifieras. Det är en stor systemomställning för en hel bransch, som drivs av Skogforsk tillsammans med KTH, Scania och 18 andra projektpartners. Tillsammans med Fordonsstrategisk Forskning och Innovation, Vinnova satsar de 155 miljoner kronor i projektet TREE – som kan minska utsläppen av koldioxid med cirka 260 000 ton per år**.

Det är många delar som behöver falla på plats för att nå i mål, inklusive frågor om el och laddning samt påverkan på förare och trafikplanering. Idag är det mest effektivt att hålla dieseldrivna fordon i rörelse så mycket som möjligt. Men med övergången till elektrifiering uppstår nya utmaningar såsom behovet av laddpauser, tillgång till el och förändrade beteenden hos förare.

– Laddning av timmerbilarna och transportplanering är två viktiga pusselbitar i det här stora projektet, säger Gunilla Ölundh Sandström , universitetslektor på KTH som fokuserar på affärsmodeller inom TREE. Vissa åkerier kommer plötsligt behöva bygga upp nya samarbeten med aktörer de tidigare inte haft kontakt med.

Trots en del hinder är branschen enig. Deras mål är att 50 procent av de nya lastbilar som skogsbruket köper år 2030 är elektrifierade. På sju platser från Småland till Västerbotten samlas bland annat skogsbolag, transportföretag, teknikutvecklare och transportplanerare och bildar ”pilotsajter”. På varje sajt kommer en eller flera elektriska fordon att användas, och allteftersom ska teknik, policys och planering utvecklas. Dessa platser fungerar som nav för kunskapsbyggande, forskning och innovation inom fordonsteknik, el och laddning, transportplanering, affärsmodeller och systemförståelse. Och eftersom sajterna jobbar med olika skogsprodukter (som flis och timmer) kan det finnas olika förutsättningar för att lyckas med elektrifieringen. En sak är klar: För att en hel bransch ska ställa om krävs stora förändringar både på system- och tekniknivå samt företags- och individnivå.

– Inom min forskargrupp på KTH har vi lång erfarenhet av att utveckla affärsmodeller och driva innovation. Om branschen inte hittar en lönsam modell för elektrifiering kommer det inte att lyckas, men viljan i projektet är stark, säger Gunilla Ölundh Sandström.

Hon har tillsammans med forskarkollegorna Jennie Björk  och Johan Arekrans  haft en workshop med projektets aktörer och ritat upp kartor över bolagens befintliga affärsprocesser samt identifierat hinder och brister. Framöver kommer de genomföra intervjuer och enkäter med transportplanerare, förare och skogsbolag.

– Ett problem som vi redan kan se är att skogstransporterna tidigare planerats utifrån ton-kilometer och rutter, säger Gunilla Ölundh Sandström. När fordonen ska laddas med el måste man veta hur lång tid laddningen tar, var ska man ladda, vad den kostar och hur länge den räcker i 20 minusgrader? Ruttplaneringen kommer behöva förändras för att elen ska ta timret hela vägen hem från den skogen till lagret.

– Idag har man en affärslogik som bygger på dieseldrift, tillägger Jennie Björk. Elektrifieringen innebär stora omställningar för många aktörer, inte minst i nya affärsmodeller. 

En annan KTH-forskare, Magnus Eneberg , fokuserar på beteendeförändringar och metoder för att driva förändring.

– Jag kommer snart ge mig ut och observera förare i deras vardag för att förstå deras behov. Sedan kommer jag ha workshops med dem för att gemensamt skapa framtidsbilder av hur en elektrifierad vardag för timmerförare kan se ut.

Genom att förflytta oss från att försöka förstå det vi tror är möjligt och i stället visualisera en önskad framtid tror Magnus att man kan frigöra sig från fasta tankemönster och tänka nytt.

Med ett öppet sinne menar forskarna att omställningen kan leda till helt nya produktportföljer och arbetsmetoder för företagen. Vissa skogsbolag kanske till och med börjar producera el och använda el även för sina skogsmaskiner när infrastrukturen för laddning ändå är på plats.

KTH:s forskare upplever ett stort engagemang hos parterna i projektet.

– Många har ett miljötänk utöver det vanliga. De vill verkligen ställa om sina transporter, säger Jennie Björck.

Text: Ulrika Georgsson

*Enligt Naturvårdsverket stod skogstransporter 2022 för cirka 520 000 ton koldioxidekvivalenter.

**Bedömer Skogforsk.