Guldmedaljör för industrisamverkan satsar på teknik för seglande lastfartyg
Vid en akademisk högtid på KTH i juni 2021 fick förre forskning- och innovationsdirektören inom Region Stockholm Jan Andersson ta emot 2020 års guldmedalj för industrisamverkan. De 500 000 kronor ur KTH:s myndighetskapital som följer med utmärkelsen har han valt att satsa på den teknik för seglande lastfartyg som KTH-forskaren professor Jakob Kuttenkeuler utvecklar.
Det var kanske aningen otippat att en professor i infektionssjukdomar vid Karolinska Institutet (KI) skulle välja att satsa pengarna för KTH:s guldmedalj i industrisamverkan på fartygsforskning. Men för Jan Andersson ligger valet helt i linje med hans intressen. Han är en inbiten seglare sedan barnsben och tävlade internationellt i kappsegling tills han var 31 år.
– Intresse för havet och tävlingsinstinkt har jag haft med mig hela livet. I början var det tävlingssegling och vem som kommer först till märket. Sedan med forskningen blev det samma sak: ”När kan jag publicera, kan jag bli först med detta fynd?”
Senare, som forsknings- och innovationsdirektör inom Region Stockholm fick Jan Andersson upp ögonen för Stainless Steel Yachts (SSY), som är en spin-off från KTH. SSY jobbar med en stållegering som gör det möjligt att tillverka skrov som bara är en tredjedel så tjock som hos konventionella fartyg, vilket gör att man kan minska lastfartyg och passagerarfartygs vikt med två tredjedelar samt sluta måla dem med giftiga bottenfärger, enligt Jan Andersson.
Fartyget kan ta laster på upp till 6000 ton
Han lobbade länge för att SL skulle vara med i utvecklingen och hade då mycket kontakt med KTH.
– När jag kom i kontakt med professor Jakob Kuttenkeuler forskning kring Oceanbird tyckte jag det var jättespännande. Tanken är att han, i samarbete med Wallenius Marine och SSPA, ska göra ett 200 meter långt seglande lastfartyg som kan ta laster på upp till 6000 ton och som kan korsa Atlanten med hjälp av fem master som man skjuter upp och ner, beroende på hur mycket det blåser.
Att få KTH:s guldmedalj för industrisamverkan tycker han var väldigt roligt.
– Jag har jobbat med KTH i många år. Jag lärde känna KTH när jag var prorektor på Karolinska institutet 2010 – 2013. Och sedan som forsknings- och innovationsdirektör på Region Stockholm 2013 – 2020 fick jag förmånen att göra många spännande projekt tillsammans med KTH.
Etablerade Science for Life Laboratory
Ett samarbetsprojekt han nämner är Science for Life Laboratory (SciLifeLab), som Utbildningsdepartementet gav honom i uppdrag att etablera. Han konstaterar att det finns en hel del prestige i den akademiska världen och att inte var helt lätt att få de fyra universiteten KTH, KI, Uppsala Universitet och Stockholms Universitet att samarbeta.
– KTH var det absolut lättaste universitetet att arbeta med. Det finns en anda på KTH som är väldigt rättfram. Det är enkelt och direkt och man koncentrerar sig på vad man ska åstadkomma; det är inte så mycket prestige och mycket stor kunskap kring centrumbildningar. Så jag föreslog att centrets huvudägarskap skulle ligga hos KTH. Det har jag aldrig ångrat sedan.
Tre fokusområden på MedTechLabs
Ett annat samarbete med KTH Jan Andersson nämner är MedTechLabs, som han etablerade 2017 och som också leds av KTH. Satsningen, har resulterat i tre fokusområden, konstaterar han. Det blev tre stora fokusområden. Det första området är bild och funktion där KTH-professorn Mats Danielsson har vidareutvecklat datortomografi. Det andra är ett samarbete kring katetrar där Staffan Holmin på KI samarbetar med materialforskare på KTH, unika katetrar som kan bota stroke. Det tredje, också det ett samarbete mellan KI och KI, är inom bioelektronisk medicin som skapar läkning av inflammation.
– De har kommit fram till att man med hjälp av elektricitet kan simulera hjärnan och få generell eller lokal inflammationsdämpning i specifika organ i kroppen. Det kan användas för att behandla ledgångsreumatism, inflammatorisk tarmsjukdom lika effektivt som de läkemedel som används idag. Fördelen är att det har extremt mycket mindre biverkningar och det på sikt blir väldigt billigt.
Tillsammans med KTH har Jan Andersson också fått ta del av KTH:s samarbete med sina strategiska partner industripartner, där Region Stockholm är en av dem.
– KTH:s partnerskap är någonting som jag har uppskattat kolossalt mycket. Jag har på ett väldigt informellt och konstruktivt sätt fått träffa de här stora industrierna i dialog med ledningen på KTH.
Håkan Soold