KTH-teknik ska kartlägga brandrisk i markerna på kvadratmeternivå
Forskare på KTH vill minska risken för gräs-och skogsbränder i landet. Projektet FIRE utveckla bland annat en sensorplattform till skogsmaskiner som ska få fram kartor som på kvadratmeternivå informerar om brandrisken i området.
Skogsbränder blir allt vanligare, sprider sig snabbare och blir mer intensiva, främst på grund av klimatförändringar.
Projektet FIRE som leds av KTH, ska förbättra förståelsen för vilka omvärdsfaktorer som ökar risken för skogs- och gräsbränder. Med som partners i projektet är Skogforsk och RISE.
En del av projektet handlar om att ta fram detaljerade brandriskkartor i områden där det kör skogsmaskiner.
Filip Strand är doktorand på KTH och arbetar med att utveckla den sensorplattform som ligger till grund för kartorna. Sensorsystemet ska kunna monteras på skogsmaskiner och bland annat mäta hur blött det är i terrängen.
– Den information skogarbetare har idag bygger på väderdata från SMHI som anger brandrisken i ett rutnät över Sverige som är drygt 2,8x2,8 km per ruta, förklarar Filip Strand.
– Problemet är att fuktigheten i marken har betydligt mer lokala variationer än så. De här modellerna antar att all mark är likadan. En skog är ju exempelvis fuktigare än ett kalhygge.
Mäter vattenmängden i marken
Sensorplattformen samla data från området den rört sig i och bygger upp en karta med information om hur fuktig marken är. För detta används en lidar, som med hjälp av laserstrålar både ger en bild av omgivningen samtidigt som den mäter vattenmängden i marken. Men att bara ha en fuktkarta är inte tillräckligt, menar Filip Strand. Sensorplattformen ska även innehålla en kamera med en tränad AI-algoritm som detekterar stenar, den främsta orsaken till gnistbilning när skogsmaskinernas metalldelar kör över stenar.
– Man kan såklart inte undvika att köra över sten. Men vi ska försöka klassa stenar för att se vilka typer som ger mer gnistor, säger Filip Strand.
När markens fuktighet kombineras med risken för gnistbildning kan man få en rättvisande bild av brandrisken i ett område ner på kvadratmeternivå.
– Och när förhållandena i markerna skiftar under en dag, vilket de ofta gör, kan systemet ge den informationen till maskinförarna.
Det dröjer nog innan vi ser sensorsystemet i de svenska skogarna, menar Filip Strand. Själva tekniken är nog redo inom fem år, men ytterligare utmaningar handlar om att få en bransch med spridda intressenter att investera i nya säkerhetsfunktioner.
Text: Anna Gullers