Dataförankring
Att omformulera vårt engagemang med miljödata i vardagslivet
Tid: On 2025-12-17 kl 09.00
Plats: F3 (Flodis), Lindstedtsvägen 26 & 28, Stockholm
Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/64028786886
Språk: Engelska
Ämnesområde: Människa-datorinteraktion
Respondent: Arjun Rajendran Menon , Medieteknik och interaktionsdesign, MID, SFLab
Opponent: Associate Professor Roy Bendor, Department of Human-Centered Design, Delft University, Delft, The Netherlands
Handledare: Associate professor Cecilia Katzeff, Strategiska hållbarhetsstudier; Associate Professor Björn Hedin, Lärande i Stem; Associate Professor Robert Comber, Medieteknik och interaktionsdesign, MID; Senior lecturer Jorge Luis Zapico, Department of Computer Science and Media Technology, Linnaeus University
QC 20251124
Abstract
Miljödata utgör en central mekanism för att förstå och forma hållbara framtider i en tid av snabbt accelererande klimatförändringar. I vardagliga sammanhang omfattar detta begrepp, såsom koldioxidavtryck och energiförbrukning. Sådana mätvärden används på flera skalnivåer – från globala initiativ såsom FN:s mål för hållbar utveckling till individuella eko-feedbacksystem som riktar sig till enskilda användare. Ett återkommande antagande, är att ökad tillgång till data leder till ökad handlingsbenägenhet. Denna strategi har emellertid visat sig otillräcklig för att möjliggöra den omfattande samhällsomställning som krävs för att hantera klimatkrisen och överkonsumtionen. Begränsningen hänger delvis samman med hur människor förhåller sig till och skapar mening kring miljödata. Datans påstått objektiva natur tenderar att ge upphov till meningsskapande processer som ofta misslyckas med att förankra abstrakta mätvärden i människors levda erfarenheter.
Fältet hållbar människa-datorinteraktion (SHCI), en underdisciplin inom människa-datorinteraktion (HCI), har inledningsvis närmat sig vardaglig hållbarhet genom teknologiska lösningar och övertygande teknologier, grundade i dessa antaganden. Dennainriktning har emellertid i allt högre grad kritiserats för sina begränsningar. Forskare har påpekat att miljödata ofta genererar objektiva men meningslösa representationer av miljöfenomen, och istället förespråkat mer relationella ansatser som betonar subjektivitet och handlingskraft. Mot bakgrund av datans genomgripande roll i hållbarhets diskursen argumenterar denna avhandling för ett omprövande av de huvudsakligen kognitiva relationer som präglar vårt förhållande till abstrakta miljö-mätvärden. En möjlig alternativ inriktning är att utveckla relationella och förkroppsligade former av meningsskapande som stödjer gemensamma förståelser kring vardaglig konsumtion och därigenom uppmuntrar aktivt deltagande i förändringsprocesser.
Med utgångspunkt i de fyra centrala pelarna – miljödata, vardagsliv, design och meningsskapande – introducerar jag begreppet Dataförankring (Data Anchoring). Detta designkoncept syftar till att ompröva och om-kontextualisera miljödata i vardagliga sammanhang. Genom designexempel visar jag hur Dataförankring verkar genom olika mekanismer – förkroppsligade, sociala, affektiva, vardagliga och ram-baserade strategier – som möjliggör nya former av kunskap och relation till data. Jag positionerar detta bidrag inom det bredare SHCI-fältet som ett sätt att omvandla abstrakta miljödata till meningsfulla och upplevelsebaserade möten.