Diasporic Welfare Landscapes: Transformative Histories of the Million Program

Vad handlar din doktorsavhandling om?

Doktorsavhandlingen utforskar utomhusmiljöer i senmodernistiska bostadsområden i Sverige, allmänt kända som "miljonprogrammet." Den tar ett historiskt perspektiv för att undersöka hur dessa miljöer har förändrats över tid, vilket har gett upphov till nya kulturer, rum och det jag kallar "diasporiska välfärdslandskap." Genom att fokusera på utvecklingen sedan deras byggande i slutet av 1960-talet och 1970-talet, visar avhandlingen hur dessa områden har utvecklats genom de boendes vardagspraktiker.

Varför valde du det ämnet?

Jag påbörjade doktorsutbildningen 2021 som del av det Formas-finansierade projektet "'Parker kring hus': landskap som resurs i den urbana periferin från Rekordåren till framtiden" lett av Jennifer Mack. Projektet gav en definierad ram som fokuserade på massboendelandskapen byggda under Sveriges rekordår (1961–1975) och hur lokala invånare har omformat dem sedan de uppfördes. Med utgångspunkt från både personliga (uppvuxen i ett miljonprogramsområde) och professionella (utbildad landskapsarkitekt) erfarenheter före mitt doktorandprojekt, valde jag att undersöka teman som diaspora, trädgårdsskötsel, kulturella firanden och lek, med fokus på hur dessa praktiker har förändrat miljonprogramslandskapen samtidigt som de förblir i linje med det större forskningsprojektets övergripande mål.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Avhandlingen avtäcker tidigare oberättade historier om miljonprogramslandskapen genom att introducera konceptet "diasporiska välfärdslandskap." Detta koncept belyser hur migrantgemenskaper och individer aktivt har format miljöerna genom praktiker kopplade till materialitet, ekologi, hälsa och tillhörighet. Genom att erbjuda nya sätt att tolka senmodernistiska landskap utmanar och utvidgar avhandlingen befintliga definitioner av svenskt kulturarv.

Stötte du på något oväntat under din avhandlingsforskning?

Ja! Genom etnografiskt fältarbete, som har varit en nyckelkomponent i avhandlingen, upptäckte jag hur betydelsefulla de gröna öppna ytorna från 1960- och 1970-talen är för lokala invånare. Dessa områden har genomgått ekologiska, sociala och rumsliga förändringar som inte alltid är omedelbart synliga för dem som undersöker dem. Forskningsresultaten utmanar därför den negativa uppfattningen om dessa rum och kritiken mot dem som bristande i infrastruktur och historia, eller att de är underutnyttjade, och presenterar dem istället som multifunktionella och levande miljöer formade av invånarnas vardagsanvändning av dem.

Vem kommer att ha nytta av dina resultat? Vilken typ av påverkan kan de få på samhället?

Avhandlingen bidrar till en mer fördjupad förståelse av miljonprogramslandskapen som genomtänkt planerade och historiskt rika miljöer som fortsätter att stå som ett arkitektoniskt arv i Sverige. I ljuset av pågående renoveringar och rivningar blir det allt mer angeläget att erkänna dessa områden som en del av svenskt kulturarv. Forskningen kan till exempel vara till nytta för kommuner, arkitektfirmor, byggföretag eller Riksantikvarieämbetet med mer kontextkänslig information. Intressenter har ett ansvar att erkänna och bevara de befintliga kulturella och ekologiska värdena i dessa landskap innan de genomför nya interventioner som kan hota deras befintliga kvaliteter.

Vad kommer du att göra härnäst och hur når man dig?

Jag är för närvarande baserad i Stockholm, där jag kommer att undervisa i en historie- och teorikurs för kandidatstudenter vid KTH:s institution för arkitektur. Jag planerar att fortsätta forska om efterkrigstidens landskap och deras oberättade historier, och bygga vidare på de perspektiv som utvecklats under min doktorsutbildning. Jag kan nås genom min akademiska anknytning till KTH.