Forskaren som ville kolonisera Kina
Hallå där, Per Högselius, teknikhistoriker, som i en studie avslöjar hur arkeologen och forskaren ”Kina-Gunnar” i en hemlig politisk operation försökte ta över Kinas järn- och stålindustri. Hur kom det sig?
– Svenskarna var lika sugna som andra västmakter på att exploatera det då oerhört fattiga Kina för sina syften.
Händelserna utspelar sig på 1910-talet när Kina var hårt pressat av kolonialmakterna. Johan Gunnar Andersson, även känd som ”Kina-Gunnar”, var verksam i Kina och blev rådgivare åt kinesiska regeringen då svenskarna fick i uppdrag att kartlägga Kinas naturresurser
Men Sverige planerade i hemlighet att utnyttja detta för industriella syften. Man skulle – i konkurrens med stormakterna – ta kontroll över malmutvinningen och tjäna pengar på export av kinesisk järnmalm till Stillahavsländerna, berättar Per Högselius .
– Och sedan skulle man fortsätta med liknande arrangemang för antimon, koppar, olja och andra naturresurser. Allt i ett nära samarbete med Wallenbergsfärens företag. Fram träder bilden av hur Sverige, sin litenhet till trots, försökte hävda sig i det halvkoloniala Kina, säger han.
Vad är det mest häpnadsväckande i denna historia?
– Att just Kina-Gunnar, en av Sveriges genom tiderna mest kända vetenskapsmän, blev den drivande kraften i vad jag vill hävda var en form av svensk kolonialism i Kina. Och att de svenska personnätverken som förenade vetenskap, diplomati och industri var så täta och väloljade.
Varför gick det hela i stöpet?
– 1916 utbröt stora militära och politiska oroligheter i Kina som kom att pågå i många år. Dessutom rasade första världskriget, vilket gjorde Wallenbergarna tveksamma till investeringar i vad de kallade "exotiska regioner".
Vad hade hänt om projektet hade lyckats?
– Då hade Sverige blivit den ledande utländska makten ifråga om exploatering av kinesiska naturresurser.
Vad kan vi idag lära oss av händelserna?
– Att även ett litet land som Sverige har haft enorma ambitioner på världens koloniala arenor, och att vetenskaplig och teknisk kompetens har spelat en oerhörd roll i sammanhanget. Man kan tillägga att det som misslyckades i Kina senare lyckades i Afrika, där svenska intressen på 1920-talet tog kontroll över Algeriets viktigaste järnmalmsgruvor och på 1950-talet över Liberias järnmalm.
Berättat för: Christer Gummeson