Hammarby Sjöstad präglar Norra Djurgårdsstaden
Första spadtaget för bostäder i Norra Djurgårdsstaden planeras till sommaren 2010 med första inflyttning 2012. Sofie Pandis Iverot, doktorand vid Industriell ekologi på KTH, lyfter fram fem erfarenheter viktiga att ta med i framtida stadsplaneringsprojekt, från hennes och forskarkollegan Nils Brandts rapport kopplad till utvärderingen av Hammarby Sjöstads miljöprofilering. Erfarenheter som om de inte efterlevs riskerar att bli till problem som stjälper miljösatsningen i den nya stadsdelen.
Behovet av en god målformuleringsprocess och en dynamisk uppföljning av målen
Utvärderingen av Hammarby Sjöstads miljöprofilering visade brister i förankringen och uppföljning av de nedbrutna operationella målen, vilket bland annat visade sig genom att energimålen inte uppfylldes. Med en god målformuleringsprocess och en dynamisk och kontinuerlig uppföljning kan olika åtgärder från involverade aktörer diskuteras så att en återkoppling kan ske som påverkar utvecklingen i tänkt riktning.
– Det måste gå att diskutera och revidera miljöprogrammet även när byggnationen av det nya området är påbörjat. Det är givetvis bra att tidigt slå fast antal förbrukade kilowattimmar per kvadratmeter, men man ska också vara beredd på att världen förändras. Inte sällan byggs en ny stadsdel under flera decennier och världen ser inte likadan ut om 20 år som idag. Exempelvis Hammarby Sjöstad hade samma mål under nio års tid, säger Sofie Pandis Iverot.
– Vidare måste satta mål gå att följa upp. Kan man inte ta hand uppföljningen av miljömål ska man inte heller sätta några. Det fanns och finns mål för Hammarby Sjöstads avfallsmängd, men inget sätt att följa upp dem eftersom Hammarby Sjöstads sopor blandas med andra stadsdelars avfall. Miljömålen måste också vara rimliga, och det ska framgå vem ska mäta dem, hur de ska mätas och när, säger Sofie Pandis Iverot.
Människan måste komma närmare miljön
De boende i stadsdelen påverkar miljön mycket, bland annat genom hur de sorterar sina sopor, vad de häller ned i sina toaletter och beroende på hur varmt de har de i sina lägenheter. I utvärderingen av Hammarby Sjöstads miljöprofilering framkom det att många av de operationella målen inte uppnåddes. Till viss del berodde detta på att tekniken i stadsdelen inte räckte till, i syfte att till exempel förbättra de boendes sortering av hushållsavfall och minska de boendes användning av varmvatten. Det behövs en förståelse för att tekniken inte kommer att kunna lösa alla miljöproblem och att de boende måste ges bättre möjligheter till att påverka och förstå sin egen koppling till det tekniska infrastuktur systemet. Här finns det utrymme för mycket intressant framtida forskning kring hur de boende i en stadsdel kan hjälpa till i syfte att uppnå uppsatta miljömål för en stadsdel.
Miljömålsättning ska vara med tidig i stadsplaneringsprocessen
För nya stadsdelar måste ett miljöprogram finnas med tidigare i stadsplaneringsprocessen än vad som gällde för Hammarby Sjöstad. Tankarna kring målsättningarna bör finnas med så fort stadsplanerare och politiker börjar diskutera tänkbara nya stadsdelar.
– Det skulle vara himla härligt och bra om dessa skulle finnas på pränt tidigt i processen. Annars kommer miljömålen in efter det att områdets gestaltnig redan tagit form, i värsta fall när byggnationen redan påbörjats. Då finns det stor risk att miljömålen inte ligger i linje med andra målsättningar för projektet. Ett exempel från Hammarby Sjöstad är gestaltningsmålen som resulterade i stora fönster med sjöutsikt i nordlig riktning. Den nordliga riktningen ger vacker utsikt men påverkar även energiförbrukning som troligtvis blir högre än om fönstren hade haft en sydlig riktning, säger Sofie Pandis Iverot.
Behov av tydligare styrmedel för att miljöprofilen skall uppnås
Utvärderingen av Hammarby Sjöstads miljöprofilering har uppmärksammat att stadens styrning varit otydlig i markanvisningarna, då inget krav ställdes på att uppfylla målen i Hammarby Sjöstads miljöprogram. Detta är ohållbart. Så länge staden äger marken, vilket är fallet i Norra Djurgårdsstaden, måste miljökraven vara kopplade till markanvisning och exploateringsavtalen för att stadens ambitioner skall kunna slå igenom.
En tydlig vision och helhetssyn är viktig för stadsutvecklingen
Våra erfarenheterna från utvärderingen av Hammarby Sjöstads miljöprofilering pekar på behovet av en holistisk och tydlig vision som kan utgöra drivkraften och målbilden för olika aktörer i stadsplaneringsprocessen. Visionen och de holistiska övergripande målen i Hammarby Sjöstads miljöprogram, med bland annat kretsloppstänkandet, skapade i mitten på 90-talet en drivkraft för nya systemlösningar inom olika områden. På samma sätt är idag behovet tydligt av en vision inom klimatområdet.
För mer information, kontakta Sofie Pandis Iverot på 070 - 718 19 17 eller pandis@kth.se.
Peter Larsson