Tailoring and Characterization of Polymer-linked Fibrillar Structures
Tid: Fr 2024-02-09 kl 10.00
Plats: F3 (Flodis), Lindstedtsvägen 26 & 28, Stockholm
Språk: Engelska
Ämnesområde: Fiber- och polymervetenskap
Respondent: Maria F. Cortes Ruiz , Fiberteknologi
Opponent: Professor Gil Garnier, Monash University, Australia
Handledare: Professor Lars Wågberg, Fiberteknologi; Docent Peter Olsén, Biokompositer; Professor Michael Malkoch, Ytbehandlingsteknik
QC 20240118
Embargo godkänt av skolchef Amelie Eriksson Karlström via e-post 2024-01-16
Abstract
Utvecklingen av hållbara och förnyelsebara material är avgörande i dagens samhälle. Eftersom cellulosa ifrån växtfibrer är den mest förekommande biopolymeren på jorden är den ett utmärkt alternativ för användning i avancerade och innovativa materiallösningar. Det innebär dock en enorm utmaning att konkurrera med de imponerande materialegenskaperna och låga tillverkningskostnaderna hos fossilbaserade plaster. För att utnyttja den inneboende potentialen hos cellulosafibrerna och utveckla deras egenskapsrymd för användning i vidare tillämpningar är det helt nödvändigt att modifiera cellulosans materialegenskaper för att passa till specifika slutanvändningar. Det är därför nödvändigt att ingående studera hur olika modifieringstekniker kan användas för att skräddarsy fysikaliska och kemiska egenskaper hos cellulosan på olika strukturella nivåer i de delignifierade fibrerna.
Arbetet i denna avhandling har fokuserats på att klarlägga struktur-egenskapsförhållandena för cellulosa-rika fibrilstrukturer. Initialt användes fibrillära hydrogelnätverk som modell för den delignifierade våtfibreväggen. Till att börja med utvecklades ett matematiskt ramverk för att beskriva det typiska svällningsbeteendet och de mekaniska egenskaperna hos de anisotropa fibrillstrukturerna med avseende på fibrillernas längs/tvärs förhållande, ytkemi och elektrolytkoncentration i systemet. Efter detta modifierades fibrillerna på ett sådant sätt att de erhöll en god kolloidal stabilitet samtidigt som de försågs med en vinyl-funktionalitet som innebar att de kunde användas i friradikalpolymerisation med olika typer av monomerer och telecheliska oligomerer. Via denna typ av radikalpolymerisation var det möjligt att skapa fibrillnätverk med flexibla polymerkopplingar som resulterade i skräddarsydda mekaniska och kemiska egenskaper. Genom att kontrollera tvärbindningarnas molekylvikt, lösningens jonstyrka och fibrillernas längs/tvärs förhållande kunde nätverkets mekaniska egenskaper kontrolleras så att de antingen blev mer töjbara eller styva.
Med hjälp av en innovativ och mer hållbar modifieringsteknik visade det sig vidare möjligt att samtidigt skapa hög laddning och att introducera en vinylfunktionalitet hos cellulosa-rika fibrer. Genom att använda de tidigare erfarenheterna ifrån de modifierade fibrillnätverken visade det sig möjligt att utveckla en polymerisationsmetod i närvaro av de funktionaliserade fibrer där polymerisation initierades både inuti och omkring de modifierade fibrerna. Polymererna ympades ifrån den modifierade fibreväggen både inuti och omkring fibrerna, följt av radikaltvärbindning för att skapa helt nya typer av starka, fibrebaserade hydrogelstrukturer. Beroende på den slutliga tillämpningen, av denna nya typ av fiberförstärkta hydrogeler, är det enkelt att använda metoden för att inkludera andra molekyler och funktionaliteter till fibrerna för att skräddarsy gelegenskaperna.