Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Forskare laddar inför kommande Forskar Grand Prix

Publicerad 2023-09-26

I Forskar Grand Prix tävlar unga forskare om att på fyra minuter förmedla sin forskning på det mest lättillgängliga och övertygande sättet, samtidigt som de bedöms av en jury.

Forskar Grand Prix är Sveriges största tävling i presentationsteknik för forskare. Två tävlingsdeltagare från KTH kommer att delta i semifinalen den 29 september på AlbaNova. Dessa är Maria Chloi Katrougkalou  och Nelson Sommerfeldt .

Varför är kommunikation viktigt för dig?

Maria Chloi Katrougkalou:

Porträttbild: En ung leende kvinna i röda glasögon och blå tröja.
Maria Chloi Katrougkalou är forskare vid avdelningen för rymd- och plasmafysik vid Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS). Foto: privat.

– Om vi inom forskarvärlden inte kommunicerar effektivt kan vetenskapen och samhället inte gå framåt. Christian Hülsmeyer uppfann till exempel radar 1904 men förbisågs tills radarn återupptäcktes nästan 40 år senare. Vi kan bara föreställa oss vilken inverkan den uppfinningen skulle kunnat ha haft på första världskriget. För allmänheten innebär vetenskaplig kommunikation att vi förstår att vetenskap är till för alla, bidrar till vår förmåga att fatta välgrundade beslut och förbättrar vår världsbild.

Nelson Sommerfeldt:

– Det finns ett talesätt som säger att "om du inte publicerar, så har det inte hänt". Men även om du publicerar, och ingen förstår ditt budskap, så blir resultatet detsamma. För att vårt arbete ska få genomslag, särskilt de som arbetar med frågor som är relevanta för den breda allmänheten, måste vi förstå hur vi ska nå den målgruppen.

Porträttfoto: En ung ljushårig man i svart jacka bland solcellspaneler.
Nelson Sommerfeldt är forskare vid enheten för tillämpad termodynamik och kylning vid Skolan för industriell teknik och management (ITM). Foto: KTH.

Vem inspirerar dig när det gäller forskningskommunikation?

Maria Chloi Katrougkalou:

– En tidigare professor till mig, professor Thierry Dudok de Witt, tillsammans med medlemmarna i en studentförening som heter Astrojeunes i Frankrike, som jag hade nöjet att samarbeta med som masterstudent. Jag beundrar verkligen insatserna från dessa doktorander och masterstudenter som aktivt arbetade med att kontakta skolor för samarbeten och organisera vetenskapliga sommarläger för barn.

Nelson Sommerfeldt:

– Det är lite fuskigt att säga Hans Rosling, men hans användning av animerade data är så inspirerande. Men jag är också fascinerad av den nya vågen av forskare som använder podcasts eller YouTube-kanaler för att bygga upp en stor publik för sin utåtriktade verksamhet.

Kommunicera din forskning

Vill du förbättra dina kommunikationskunskaper?

Vilka metoder tycker du har varit mest framgångsrika?

Maria Chloi Katrougkalou:

– Det som jag tycker är användbart när jag talar till en publik är också det svåraste att bemästra. Du ska inte överbelasta lyssnarna med information, men du ska inte heller förenkla det du försöker förmedla. Försök att relatera din vetenskap till gemensamma erfarenheter och få allmänheten om möjligt att engagera sig.

Nelson Sommerfeldt:

– Tja... det verkar som om det hjälper att säga något kontroversiellt. Jag säger det eftersom vi hade en KTH-artikel som blev viral i höstas om energipriser och solceller som verkade vara på rätt plats vid rätt tidpunkt för att starta en diskussion. Men mitt nästa steg är att försöka göra projektuppdateringar via video och gå ifrån text lite för att vara mer tillgänglig och delbar.

Vilka är dina största misstag och vad har du lärt dig av dem?

Maria Chloi Katrougkalou:

– Ett av de största misstagen som jag fortfarande gör är att jag inte kan bedöma hur mycket bakgrundsinformation jag behöver ge för att förklara ett koncept, eftersom förkunskaperna varierar kraftigt beroende på vem jag vänder mig till. Ett sätt att hantera det på är att ha en dialog med målgruppen.

Nelson Sommerfeldt:

– Jag hade ett fall där jag gjorde en presentation för hotelldirektörer och visade dem en ganska avancerad investeringsanalys. Därefter var den första kommentaren: "Varför ska vi bry oss om det här? Är inte det här till för energibolagen?" Det var en viktig lärdom att vi inte enbart kan anpassa vårt språk eller våra budskap, utan att vi också måste anpassa innehållet till målgruppen och möta dem där de är.

Berättat för: Marianne Norén