KTH:s förslag till regeringen
Höj basanslagen! Det är ett av de bärande budskapen i KTH:s inspel till regeringens forsknings- och innovationspolitik.
– Det är ju inget nytt, men likväl viktigt att påtala även fortsatt där vi ger en rad förslag på olika områden och lösningar i inspelet, säger Annika Borgenstam, vicerektor för forskning på KTH.
I grunden handlar det om vikten av att ha en stark forskning och innovation som stärker Sverige som forskningsnation i den globala konkurrensen. I KTH:s remissvar efterfrågas också en bättre balans mellan basanslag och extern finansiering för att trygga oberoende grundforskning och tillämpad forskning liksom att kraven på samfinansiering från statliga forskningsfinansiärer tas bort.
– Det är ju basanslagen som äts upp på detta vis och detta är olyckligt, säger Annika Borgenstam och nämner de ökande hyreskostnaderna för KTH:s lokaler som en annan resurskrävande mun att mätta.
Viktiga områden
En stor del av basanslaget äts upp av hyreskostnader och i inspelet föreslås därför att vinsten från Akademiska hus ska gå tillbaka till lärosätena och att marknadshyror på lärosätens lokaler tas bort.
– Det är inte speciellt vågat att påtala detta utan av största vikt att det förändras.
I inspelet påtalas också vikten av ökad finansiering och samordning kring forskningsinfrastruktur och en lista på forskningsområden som är viktiga för såväl Sverige som KTH att utveckla vidare. Cybercampus, energi och kärnteknik, AI och industriell transformation är några av dem.
– Vi vill påtala detta för att visa på några av KTH:s många forskningsområden med hög relevans för samhällsutvecklingen.
Vikten av ökat samarbete och nationell samordning kring ansvarsfull internationalisering är ytterligare något som påpekas i remissvaret liksom hur regler kring arbetskraftsinvandring bör anpassas efter lärosätenas särskilda förutsättningar och behov av internationell kompetens.
Akademisk frihet i grundlagen
Av det 20-sidiga inspelet framgår också att KTH vill uppmuntra regeringen att skydda den akademiska friheten i grundlagen. I den akademiska friheten ingår forskning, högre utbildning och lärosätenas rätt till självbestämmande.
– En fri akademi är en av grundpelarna i en demokrati och som en följd av händelser i omvärlden där denna frihet ifrågasätts och kanske gradvis nedmonteras är det väldigt angeläget.
Hur mycket av KTH:s inspel och övrigas inom sektorn som kommer återfinnas i den kommande forsknings och innovationspropositionen återstår att se när propositionen kommer nästa år.
– Vi erbjuder olika lösningar som vi givetvis hoppas ska hörsammas, säger Annika Borgenstam.
KTH:s inspel till regeringens forsknings- och innovationspolitik beslutades av rektor och skickades in till utbildningsdepartementet den sista oktober.
KTH:s inspel till regeringens forskning- och innovationspolitik (pdf 438 kB)
Anders Söderholm bloggar på detta tema under rubriken Vad sägs om en långsiktig högskolepolotisk överenskommelse?
Text: Jill Klackenberg