Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Särskilda forskningssatsningar ses över

Forskare i ett laboratorium.
Under hösten görs en översyn av särskilda forskningssatsningar på KTH. (Foto: Elias Saldo)
Publicerad 2023-09-05

Forskningscentrum, plattformar, strategiska partnerskap, forskningsinfrastrukturer och strategiska forskningsområden. De ingår alla i KTH:s flora av särskilda forskningssatsningar. Nu ska dessa ses över med målet att stärka KTH i den globala konkurrensen.

– Vi ska titta på de olika satsningarna, se var de överlappar och ge förslag på hur KTH framöver kan utforma satsningar som skapar förutsättningar för än mer framstående forskning som leder till stora genomslag, säger Annika Borgenstam, vicerektor för forskning.

Hon ska tillsammans med Johan Schuber, forskningsrådgivare vid Research Support Office, göra en översyn på rektors uppdrag under hösten. I uppdraget ingår att inventera de olika satsningarna, hur de fungerar och finansieras, samt titta på indikatorer för hur satsningarna ska följas upp och hur de eventuellt går omlott.

Genom samtal

Arbetet görs bland annat genom intervjuer eller snarare samtal med 25 personer från olika delar, discipliner och forskningsmiljöer på KTH för att få en bredd och transparens både i bilden av hur de särskilda forskningssatsningarna ser ut och vad som behövs framöver.

– Målet är ju att förbättra vår forskning och på sikt är min förhoppning att vi ska kunna öka vår flexibilitet och öppna för nya forskningsinitiativ genom att våra resurser används på ett mer effektivt sätt, säger Annika Borgenstam.

Porträtt på Annika Borgenstam.
Annika Borgenstam, vicerektor för forskning, leder översynen.

Hur KTH forskningssatsningar vuxit fram till hur det ser ut i dag, finns ingen enkel förklaring till, enligt Annika Borgenstam.
– Men generellt kanske man kan säga att vi varit väldigt bra på att starta nya satsningar och inte lika bra på att följa upp och avsluta dem.

Stort engagemang

I översynen ingår också att se hur det fungerar på några andra lärosäten och eventuellt hitta goda exempel att inspireras av. Översynen ska utmynna i ett förslag på hur KTH kan få ut mer av satsningarna, förändrade arbetssätt och hur centrala resurser kan användas på bästa sätt.
– Översynen är framåtblickande och gensvaret har hittills varit stort från dem vi bjudit in till dialog. Att skapa tydlighet i hur vi vill vara med och bidra till samhällsutvecklingen genom vår forskning väcker stort engagemang verkar det som. Det är väldigt roligt, säger Annika Borgenstam.

Arbetet ska presenteras för KTH:s ledningsgrupp i mitten av november och ett slutgiltigt förslag ska redovisas den 19 december.

KTH:s särskilda forskningssatsningar

I dag finns över 50 forskningscentrum av sex olika typer som spänner över sju övergripande forskningsområden. De varierar kraftigt i storlek med budgetar från 1,5 till 150 miljoner kronor. KTH har 15 strategiska partnerskap, sex olika forskningsplattformar indelade i tvärvetenskapliga fokusområden digitalisering, energi, industriell transformation, life science, material och transport. KTH deltar i tio av 43 strategiska forskningsområden, SFO:er, som koordinator i fem av dem och som partner i resterande fem. När det gäller forskningsinfrastrukturer finns de i många olika varianter allt från stora nationella forskningslaboratorier till mindre laboratorier och enskilda instrument.

Text: Jill Klackenberg