Till innehåll på sidan

”Att fortsätta forska blev min livlina”

Kvinna vid mur.
Krystyna Heti kom från Ukraina för ett år sedan och forskar i dag inom lärande.
Publicerad 2023-02-24

När sirenerna skrek, fönstren i hennes lägenhet krossades och universitetet bombades flydde Krystyna Heti och hennes mor från Ukraina i början av mars förra året.
Nu forskar hon på KTH inom lärande.

– Det är verkligen skönt att kunna andas igen i den akademiska miljön. Jag jämför undervisningssystemet i Sverige och Ukraina inom vissa ingenjörsområden. Det var bara att försöka hoppa i och simma även om allt var nytt. Att få fortsätta forska har varit min livlina

Krystyna Heti arbetade som lektor inom mekanik och rymdteknik och var föreståndare för institutionen för internationella studenters studier och rörlighet på universitetet i Dnipro. Efter tio månader i Sverige och fem olika flyktingförläggningar kunde hon äntligen börja på KTH.

– På förläggningen undervisade jag ukrainska barn i matematik som volontär. Men att få börja på KTH i min profession var något helt annat.

Stöttat studenter online

På kvällar och helger har hon stöttat hon även studenter online på sitt gamla universitet.

– Det kan vara ett sätt att rädda några unga pojkar undan kriget ett tag.

Hur undervisning bedrivs på teknikområdet ser väldigt olika ut. Några saker hon exempelvis slagits av på KTH är den öppna atmosfären mellan studenter och lärare, mängden grupparbeten och den höga nivån.

Hon har också flera andra universitet och att jämföra med där hon varit på utbyte såsom i SydKorea, Turkiet och Portugal.

När de flydde gick vägen via Polen och sedan till Sverige. Några av de saker som verkligen förvånade henne var folks vänlighet, att man kunde dricka kranvattnet och att elektriciteten fungerade hela tiden.

– Jag trodde de drev med mig om vattnet på flyktingförläggningen.

Tät kontakt med anhöriga

Kriget finns med henne hela tiden och även om hon är här fysiskt är hon med sina anhöriga i Ukraina dygnet runt och får täta rapporter. Hon har också några kusiner i Ryssland. Många av hennes vänner och kollegor är ute i kriget.

– Att sitta i min lägenhet och gråta hjälpte ju inte och vänta på vad- om vi skulle vakna nästa morgon eller inte? Först hamnar man ju i total chock. Sedan bestämde jag mig för att även om de krossat mitt hjärta ska de inte få min hjärna och tankeförmåga också.

Första dagen på KTH råkade sammanfalla med hennes födelsedag. På institutionen hade de gjort en födelsedagstårta berättar hon och blir lite rörd. Hennes vistelse på KTH är i dagsläget bestämt till tio månader.

För framtiden hoppas hon att Ukraina som är ”unstoppable” ska stå emot kriget och de alla ska kunna få komma tillbaka till en vardag och en verklighet utan våld där återuppbyggnad och kanske drömmar för framtiden kan få plats igen.

Studerade cybersäkerhet

Någon vecka senare träffar jag en av de studenter, Yuliia Bahlai, som kommit till KTH under det gånga året för att kunnat fortsätta sina studier i cybersäkerhet på KTH.

Hennes universitet blev bombat och hemstaden som ligger nära gränsen till Ryssland invaderades.

I höstas kunde hon börja plugga på KTH och slogs av hur vackra alla gamla byggnader på campus är.

Hon har lyckats får högsta betyg på sina kurser här samtidigt som hon pluggat på distans på sitt hemmauniversitet. Andra skillnader som slagit henne är att utbildning är gratis här och att utrustningen är betydligt mer modern.

Cybersäkerhet är ett i allra högsta grad ett aktuellt område.

Invasionen började ju med att regeringens system blev attackerat och hackat.

Just nu tar hon en paus från studierna på KTH och arbetar som trainee på ett företag som hjälper ukrainska kvinnor i teknik.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina för ett år sedan och massflyktsdirektivet inom EU infördes har KTH på olika sätt arbetat för att hjälpa forskare och studenter från Ukraina inom universitets uppdrag - forskning och utbildning.

KTH startade tre veckor efter invasionen en Ukraina-grupp för att samordna och fördela arbetet för att snabbt kunna stödja studenter och forskare från Ukraina som sökte tillfälligt skydd här. Våren 2022 samlade KTH in, genom privata donationer, 700 000 till stipendier för uppehälle för studenter från Ukraina genom KTH Ukraine Scholarship Program.De ukrainska studenterna har kommit till KTH som utbytesstudenter.

Forskare har tagits emot både inom ramen för den svenska sektionen inom organisationen Scholars at Risk som ger riskutsatta forskare en tillfällig fristad och möjligheten att fortsätta forska. Dåvarande rektorns beslutade att dubbla resurserna till SAR från två till fyra miljoner för att KTH skulle kunna ta emot fler forskare inom SAR.

Text och foto: Jill Klackenberg

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2023-02-24