Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

DNA istället för hårddisk? Miljonanslag till ny forskning om datalagring

Man stående framför buske.
Ian Hoffeckers forskningsprojekt har tilldelats ERC:s Proof of Concept-bidrag. Foto: Jon Lindhe
Publicerad 2026-01-27

Ett forskningsprojekt vid KTH om hur data kan lagras i DNA beviljades nyligen Europeiska forskningsrådets Proof of Concept-bidrag. Forskningen ska göra lagringsprocessen både billigare och enklare.

Om Ian Hoffecker

Ian Hoffecker kommer ursprungligen från USA. 2011 åkte han till Kyoto för en doktorsexamen. Där blev han involverad i molekylär programmering av DNA, vilket ledde till en postdoktorstjänst i Sverige. Detta har han byggt sin karriär på, men också DNA-datorer, det forskningsfält som forskningen om DNA-datalagring faller under.

Förutom vänner, kollegor och familj har Stockholms forsknings- och bioteknologimiljö samt de sociala värderingarna i det svenska samhället påverkat honom att stanna i Sverige.

Mer om Ian

– Det var en total överraskning för mig. Sedan förra året när vi fick reda på att vi hamnat på reservlistan hade jag mer eller mindre skrivit av det här som ett avslag. Det känns lite som att vi är tillbaka från de döda, säger Ian Hoffecker, biträdande lektor vid KTH:s institution för genteknologi. 

Hans forskningsprojekt har beviljats 150 000 euro, eller cirka 1,7 miljoner kronor, av Europeiska forskningsrådet, ERC. 

Hållbart lagringssätt

I en tid då världens samlade data av bilder, filmer och text växer snabbare och snabbare, forskas det på många olika sätt att lagra information. DNA-lagring ses enligt Ian Hoffecker som ett hållbart sätt att kunna lagra enorma mängder data utan mycket underhåll, Det tar väldigt lite plats och håller mycket länge. Och när man vill läsa datan från DNA:t används en sekvenseringsteknik, som enkelt kan förklaras som en maskin som översätter DNA-sekvenser till digital information.

– Det låter toppen, eller hur? Problemet ligger i själva skrivsteget i datalagringsprocessen, det är den verkliga flaskhalsen. För 1 MB lagring kostar det omkring 10 000 USD (ca 100 000 kr) och kan ta flera veckor, vilket förstås inte är så praktiskt, säger Ian Hoffecker.

Radikalt annorlunda

En av anledningarna till de höga kostnaderna är att ny DNA i dag måste syntetiseras varje gång data ska lagras. Ian Hoffeckers idé är att lagra data i DNA som redan är färdigsyntetiserad. Detta skulle potentiellt kunna göra processen både billigare och enklare.

– Vårt projekt bygger på en radikalt annorlunda strategi för att skriva DNA-baserad data, som kringgår denna syntesflaskhals.

Hans forskargrupp inkluderar även Ferenc Fördös, Karolinska Institutet (MBB), Håkan Jönsson vid KTH/CBH och Ragnar Thobaben vid KTH/EECS.

– Vårt omedelbara fokus just nu är att identifiera och testa den mest framtidssäkra och skalbara versionen av denna teknik, säger Ian Hoffecker.

Sökt patent

Som en del av planen att kommersialisera forskningen har han redan börjat förbereda ett spinoff-företag och lämnat in ett patent med stöd från KTH Innovation.

– Vi ser detta som en potentiell del av framtidens dataekonomi, tillsammans med hårddiskar och magnetband, som bidrar till bevarandet av världens ständigt växande informationsmängd, säger Ian Hoffecker.
Text: Jonatan Järbel ( jarbel@kth.se )

Om bidraget

Europeiska forskningsrådet, ERC, delar ut ERC Proof of Concept Grants. För att vara berättigad att ansöka måste man tidigare ha erhållit ett separat ERC-bidrag. Syftet med anslaget är att forskningsidéer från huvudbidraget ska kunna kommersialiseras.

150 projekt får totalt 22,5 miljoner euro i finansiering. Varje anslag är värt 150 000 euro och är utformat för att hjälpa ERC-bidragstagare att ”omsätta banbrytande forskning till praktiska lösningar, såsom kommersialisering eller samhällelig tillämpning”.

  Mer information