KTH-studenter fick 50 000 var: Här är resultaten
I en tid då undersökningar som Ungdomsbarometern visar att intresset bland unga för hållbarhetsfrågor är på nedåtgående finns det bevis på motsatsen. Som de 12 KTH-studenter som fick mellan 25 000 och 50 000 kronor var för examensarbeten med miljöfokus. Nu har de redovisat sina prestationer.
Genom ett miljöstipendium från fackförbundet Sveriges Ingenjörer fick KTH möjligheten att välja ut ett antal lovande examensarbeten. Kravet på studenter var att de skulle använda teknik och fysiska tillämpningar för att lösa olika miljöproblem. Av 48 ansökningar valdes tio projekt ut som tillsammans fick dela på en halv miljon kronor.
Ätbara perenner
Nu har studenterna presenterat sitt arbete inom ramen för KTH Climate Action Centre. En av de som fått stipendium är Nienke Grosse som arbetat med en studie om Stockholm, den ätbara staden (konceptet "edible cities"). Hon har gjort en undersökning bland hundratalet Stockholmare om hur de ser på införandet av odlingar av ätbara perenner i Stockholms offentliga grönområden. 85 procent är positivt inställda till sådana odlingar och nästan hälften av de tillfrågade skulle kunna tänka sig att vara med och odla.
Den här typen av stadsodlingar fyller flera funktioner, berättar Nienke Grosse. Det skulle bland annat ge invånare det geografen och forskaren Edward Relph kallar för sense of place, vill säga en starkare känslomässig koppling till den egna delen av staden. Detta indikerar i sin tur ett ökat känslomässigt engagemang för miljön, vilken hänger samman med införandet av ätbara perenner.
Kartlägger skogsbränder
Stipendiaten och KTH-studenten Weronika Tuszynska har vikt sitt examensarbete till att använda satellitdata och artificiell intelligens för att i detalj kartlägga svenska skogsbränder från åren 2018 till 2023. Givet att Sverige består av 68 procent skogsmark är just skogen en viktig naturresurs för landet, därav intresset.
– Anledningarna till att en stor mängd data använts är två. Dels det viktigaste som är för att ha tillräckligt med data för djupinlärning och dels av det näst viktigaste skälet: att modellen representerar det faktiska mönstret av bränder i de svenska boreala skogarna, säger Weronika Tuszynska.
Hon berättar att hennes examensarbete, som inte riktigt är klart ännu, gör att det går att ha mycket bra koll på skogsbränders omfattning, små så väl som stora eldsvådor.
Studiekamraten Mohammadreza Delavar har undersökt motsatsen till bränder, det vill säga extrem nederbörd och översvämningar, och då risken för att sådana naturkatastrofer kan påverka stadsplaneringen.
Timmar i stället för veckor
Mer i detalj har Mohammadreza Delavar utvecklat en ny simuleringsmetod som kan ställa snabba och precisa prognoser för översvämningsrisker. Metoden utgår bland annat från befintliga data från till exempel översvämningen i Gävle för några år sedan, och till skillnad från liknande simuleringar som kan ta veckor i anspråk så ska Mohammadreza Delavar göra hela jobbet under timmen. Kommuners stadsplanerare skulle kunna vara en tänkbar användare av metoden, berättar han.
Sveriges Ingenjörer har gett sammanlagt 1,5 miljoner i stipendiepengar till KTH, vilket innebär att ytterligare KTH-studenter kommer att få ersättningar för sina examensarbeten inom ämnet hållbarhet under de kommande två åren.
Text: Peter Asplund