Starkare miljövänlig asfalt av skogsavfall

En stor del av de koldioxidutsläpp som är förknippade med Sveriges vägar hänger ihop med produktionen av själva vägmaterialet.
– För att samhället ska kunna bli mindre beroende av petroleumbaserad asfalt använder vi allt mer av det biobaserade bindemedlet lignin. Målet är att göra vägbyggnationer mer hållbara över tid, säger Maria Chiara Cavalli .

Hennes forskargrupp arbetar för att stärka ligninets inre struktur.
– Vi använder oss av mikroskopi kombinerat med kemiska metoder för att hitta det ultimata receptet till ligninblandningen, berättar Maria Chiara Cavalli.

– I dag blandar vissa företag in lignin i asfalt utan att ta hänsyn till att asfaltens förväntade livslängd bara är cirka 20 år, vilket fördyrar vägarnas underhåll. Vi undersöker om det är möjligt att göra asfalten både mer miljövänlig och starkare, så den håller längre.

Projektet ingår i ett treårigt Formas-projekt  gällande användningen av naturliga och hållbara biomaterial i stadsmiljöer.
– Vi har två år kvar på det här projektet. Formas valde att samarbeta med oss på grund av vårt vetenskapliga förhållningssätt här på KTH, säger Maria Chiara Cavalli.

Vid traditionell asfaltproduktion används råolja från länder som Kuwait, och fyllnadsmaterialet utvinns från berg eller flodbäddar. Nu vill forskarna ersätta så stor mängd som möjligt av olje- och fyllnadsmaterialet med hållbart material.
– En bonus är att ligninblandningen ger vägarna en ökad motståndskraft mot fuktskador. Fuktskador är ett av de största vägproblemen vi ser i dag.

Lignin kan beskrivas som ett styvt och vattentätt ”cement” som bidrar till växternas strukturella styrka. Ämnet är en restprodukt från trä- och pappersindustrin och vanligtvis bränns det upp.

– Vi siktar på att återanvända stora mängder lignin till det nya biobaserade asfaltmaterialet, som vi hoppas på att kunna göra mer miljövänligt och mer slitstarkt, säger Maria Chiara Cavalli.

Text: Katarina Ahlfort
Foto: Aleksandra Kuksova