Civilingenjör Elektroteknik 300 hp – intervju med programansvarig lärare

Vi har pratat med programansvarig lärare och professor Ragnar Thobaben för att få raka svar – på de frågor många blivande studenter faktiskt har. 2026 tar han över den prestigefulla stafettpinnen efter att ha skuggat föregående programansvarig under ett och ett halvt år. Han är en framstående forskare som också brinner för kommande generation elektrotekniker och utbildningens relevans på arbetsmarknaden. 

Varför är elektroteknik en av de viktigaste utbildningarna man kan välja just nu? 

– Elektroteknik är en av de viktigaste utbildningarna nu för att vi står inför en massiv omställning. Det handlar om grön omställning, elektrifiering, digitalisering och automatisering. För att bygga ut elnätet, integrera förnybar energi, utveckla intelligenta transportsystem och skapa robust kommunikationsinfrastruktur – där är elektroteknik central.  

Det finns prognoser som visar att vi riskerar att sakna tusentals ingenjörer inom energi och elektro fram till 2040. Elektroteknik är en viktig del av lösningen. Allt som är uppkopplat, styrt eller optimerat – där finns elektroteknik i grunden, säger Ragnar Thobaben, professor på KTH. 

Vad kan man konkret jobba med som elektrotekniker? 

– Ett konkret område elektrotekniker kan jobba med är intelligenta transportsystem. Där utvecklar man till exempel system som gör att bilar, lastbilar och trafikljus kommunicerar med varandra. Genom att samordna hastighet och trafikflöden kan man minska köer, spara energi och öka säkerheten. Det kräver kommunikationssystem, reglerteknik och signalbehandling – klassiska delar av elektroteknik. 

Inom energisystem arbetar många elektrotekniker med att bygga och optimera elnätet. Det kan handla om att dimensionera nätet så att tusentals elbilar kan laddas samtidigt, integrera sol- och vindkraft i kraftsystemet eller utveckla styrsystem som gör energiförbrukningen mer effektiv och stabil. 

Inom kommunikation och data jobbar elektrotekniker med infrastrukturen bakom mobilnät och uppkopplade system. Det kan vara utveckling av 5G- och framtida 6G-teknik, sensornätverk i industrier eller system som kopplar ihop maskiner i en fabrik så att produktionen kan övervakas och optimeras i realtid. I princip allt som gör att vi och våra saker kan kommunicera på avstånd. 

I fordonsindustrin jobbar många elektrotekniker med elektrifiering. Det kan vara utveckling av kraftomvandlare i elbilar, batterisystem, laddningsinfrastruktur eller styrsystem som optimerar drivlinans prestanda och energieffektivitet. 

Inom robotik och automation jobbar många elektrotekniker med att just kombinera elektronik, reglerteknik och AI. Där kan man utveckla autonoma system, industrirobotar eller avancerade styrsystem som gör att maskiner kan arbeta mer exakt, säkert och effektivt. 

Som om det inte räcker, så utvecklar elektrotekniker i halvledarindustrin hårdvaran, inbyggda system och de komponenter som krävs för att implementera alla system som jag precis har nämnt, säger Ragnar Thobaben, professor på KTH. 

Hur svårt är elektroteknik? Och hur utvecklas studenterna under utbildningen? 

– Elektroteknik på KTH är en utbildning med stark grund i matematik och fysik. Vi arbetar med att modellera och förstå komplexa system, och det gör att det blir abstrakt, särskilt i början.  

Många upplever att övergången från gymnasiet till universitet är mer krävande än de trodde. Tempot är högre och mängden nytt material större. Men det handlar mycket om studieteknik och att hitta rätt arbetssätt. Det är något vi aktivt arbetar med i programmet. 

– Men något jag ser tydligt är att runt årskurs tre händer något. Studenterna har vuxit enormt. De är självsäkra, vet vad de vill och känns som unga professionella människor. När de får välja kurser själva eller startar sitt kandidatarbete märks det verkligen hur mycket de har utvecklats, säger Ragnar Thobaben, professor på KTH. 

Hur gör ni för att underlätta när studierna känns abstrakta? 

– De flesta kurser innehåller laborationer där teorin blir konkret. Dessutom har vi projektkurser varje år där studenterna får tillämpa det de lärt sig i praktiken. 

Projektkurserna tränar inte bara teknik, utan också projektledning och grupparbete. Det är viktiga professionella färdigheter, säger Ragnar Thobaben, professor på KTH. 

Vad skiljer Elektroteknik på KTH från andra universitet? 

– Elektroteknik på KTH skiljer sig från andra universitet genom en tydlig progression med projektbaserat lärande genom hela programmet. Varje årskurs ger möjlighet att arbeta praktiskt med verkliga problem.  

På KTH läser du också kursen Global Impact där vi diskuterar teknikens roll i samhället, etik och globala frågor. Vi bjuder in föreläsare från industri och forskning – ibland även Nobelpristagare. Dessutom har vi relativt stor valfrihet redan under kandidatdelen. KTH-studenter kan testa olika spår innan de väljer master, säger Ragnar Thobaben, professor på KTH. 

Vilka branscher behöver elektrotekniker i framtiden? 

– Inom i princip alla uppkopplade branscher behöver elektrotekniker i framtiden. Elkraft och energisystem kommer ha stort behov lång tid framöver. Kommunikations- och datasystem är ett annat område. All infrastruktur som kopplar upp samhällssystem kräver elektrokompetens. Automobilindustrin elektrifieras snabbt. Ju mer elektrifiering, desto större behov av elektrotekniker. Automation, robotik och försvarsteknologi är också områden där behovet växer. Försvarsteknologi och strategisk teknikutveckling är också en bransch som ökar kraftigt nu, säger Ragnar Thobaben, professor på KTH.  

Hur säkerställer ni att utbildningen Elektroteknik på KTH är relevant för arbetslivet? 

– Programmet Elektroteknik på KTH är relevant för arbetslivet eftersom det är stabilt i sin bas, och vi arbetar kontinuerligt med kvalitet och utveckling. Studenter är med i viktiga beslut genom studentrepresentation och kursutvärderingar. Vi samlar in feedback löpande och kan justera kurser när det behövs. Under kandidatdelen bygger vi en stark baskompetens. På masternivå kopplas utbildningen närmare aktuell forskning och teknikutveckling, säger Ragnar Thobaben, professor på KTH. 

Vad önskar du att fler visste innan de väljer elektroteknik? 

– Jag önskar att fler visste att Elektroteknik på KTH är mycket bredare än många tror. Det handlar inte bara om elektronik eller elkraft. Det inkluderar signalbehandling, reglerteknik, automatisering, AI nära infrastrukturen och kommunikationssystem. Elektroteknik tangerar nästan alla tekniska områden. Det är en väldigt bred grund att stå på, säger Ragnar Thobaben, professor på KTH. 

För dig som funderar på att söka Elektroteknik på KTH 

Om du gillar matte och fysik, vill förstå hur samhällets tekniska system fungerar – och vara med och bygga dem – då är Elektroteknik på KTH ett program som ger dig både djup, bredd och en god förberedelse för arbetslivet. 

– Det är krävande. Men det är också en utbildning som gör dig till en efterfrågad ingenjör i en värld som behöver just den kompetensen, säger Ragnar Thobaben, professor på KTH.