Att bedöma framsteg mot cirkulär ekonomi i urbana områden – ett industriellt ekologiskt perspektiv

Vad handlar din doktorsavhandling om?

Min doktorsavhandling är inom industriell ekologi och syftar till att utveckla kunskap om metoder för att övervaka och bedöma framsteg mot en cirkulär ekonomi i urbana områden. Den undersöker hur indikatorbaserade ramverk och metoder för urban metabolism, till exempel materialflödesanalys och livscykelanalys, kan stödja välgrundat beslutsfattande inom ramen för cirkulär ekonomi.

Varför valde du detta ämne?

Innan jag påbörjade mina doktorandstudier skrev jag en licentiatavhandling där jag bedömde miljöprestandan hos olika teknologier (till exempel solcellsbaserade mikronät och biokolsystem) som kan implementeras i urbana miljöer för att bidra till hållbar stadsutveckling. Denna forskning fick mig att inse att hållbar stadsutveckling inte enbart kan uppnås genom tekniska lösningar, utan kräver ett grundläggande skifte i hur städer planeras och utvecklas. Denna insikt väckte mitt intresse för cirkulär ekonomi som ett sätt att driva denna förändring, vilket motiverade mig att doktorera med fokus på att bedöma framsteg mot cirkulär ekonomi på stadsnivå.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Min avhandling ger insikter om användbarheten, styrkorna och begränsningarna hos indikatorbaserade ramverk och metoder för urban metabolism som verktyg för att övervaka och bedöma framsteg mot cirkulär ekonomi på stadsnivå. Även om min forskning betonar nyttan med dessa metoder, visar den också att deras användning i isolering endast ger fragmenterade och ofullständiga insikter. För att åtgärda detta föreslår avhandlingen en integrering av metoderna och presenterar ett nytt ramverk som kombinerar dem för att ge fördjupade insikter om material- och energiflöden, miljöpåverkan och urban cirkularitet. En annan viktig del av avhandlingen är utvecklingen av detta ramverk samt de praktiska insikter som framkommit genom dess tillämpning i Umeå.

Stötte du på något oväntat under arbetet med din avhandling?

Det som överraskade mig mest under forskningen var den ofta begränsade tillgången till kvalitetets-data som krävs för att tillämpa metoderna i avhandlingen. Detta gjorde det särskilt utmanande att tillämpa dem i min fallstudie i Umeå. Därför betonar jag i avhandlingen att verkliga framsteg inom bedömning av cirkulär ekonomi i urbana sammanhang endast kan ske om tillgänglighet, tillgång och kvalitet på stadsrelaterade data förbättras avsevärt.

Vem kan dra nytta av dina resultat? Vilken påverkan kan de ha på samhället?

Avhandlingens resultat kan vara värdefulla för beslutsfattare, stadsplanerare, praktiker och forskare världen över, genom att erbjuda insikter i hur indikatorbaserade ramverk och metoder för urban metabolism kan användas som stöd i beslutsfattande inom cirkulär ekonomi. Dessa insikter kan vägleda tillämpningen av metoderna i olika urbana kontexter och inspirera vidare forskning för att öka deras effektivitet och relevans. Det ramverk som utvecklats i avhandlingen kan dessutom fungera som ett beslutsstödsverktyg som hjälper olika aktörer att bedöma urban metabolism och cirkularitet i olika städer.

Sammanfattningsvis hoppas jag med denna avhandling kunna bidra till ökad kunskap om metoder för att bedöma framsteg mot cirkulär ekonomi i urbana områden, och därmed stödja beslutsfattare i att utforma och implementera effektiva cirkulära strategier på stadsnivå – vilket är ett avgörande steg mot hållbar stadsutveckling.

Vad ska du göra härnäst och var kan man nå dig?

Jag är för närvarande baserad i Stockholm, där jag sedan 2023 arbetar som senior miljöspecialist vid Klimato. I denna roll leder jag avancerad forskning inom vårt vetenskapliga team, med särskilt fokus på livscykelanalyser (LCA) och redovisning av växthusgasutsläpp (Scope 1, 2 och 3) inom livsmedelssektorn. Utöver mitt arbete på Klimato är jag även deltidslektor vid DIS – Study Abroad in Scandinavia (Stockholm), där jag undervisar i kursen Engineering Sustainable Environments in Scandinavia för amerikanska universitetsstudenter.