Vart är vi på väg och vart vill vi gå?

Hampus Berg Mårtensson, vid institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED), kommer att försvara sin doktorsavhandling 5 juni 2025.
Vad handlar din doktorsavhandling om?
Avhandlingen utforskar framtider för transportsystemet som ligger i linje med samhälleliga mål, med särskilt fokus på klimatmål. Avhandlingen omfattar transportsystemet i bred bemärkelse, men nya mobilitetstjänster utgör ett särskilt fokusområde. Mobilitetstjänster avser tjänster som möjliggör mobilitet genom samåkning och delning av fordon.
I de studier avhandlingen grundar sig på utvecklas och analyseras scenarier som visar hur ett framtida transportsystem i linje med klimatmål kan komma att se ut. Vi har bland annat utforskat möjliga roller för elektrifiering, biobränslen och fordonseffektivisering. En fördjupad ansats görs för att förstå möjliga framtider för nya mobilitetstjänster. Utöver att mobilitetstjänsterna ingår i de egenutvecklade scenarierna görs genomgångar av andra framtidsorienterade studier för att kartlägga möjligheter och utmaningar i relation till tjänsterna bidrag till ett hållbart transportsystem. Avhandlingen undersöker också tjänsternas potentiella roll i att undvika transporter, åstadkomma ett skifte från bilanvändning till andra färdmedel och förbättra miljöprestandan för bilar när de används.
Varför blev du intresserad av ämnet?
Jag gjorde min master vid Lunds Tekniska Högskola inom ekosystemteknik, med inriktning energisystem. Under utbildningen förstod jag att ett transportsystem i linje med klimatmålen i Sverige och globalt är en omfattande utmaning. Jag ville hitta ett sätt att använda min kunskap för att bidra till att lösa utmaningen.
Vilka är de viktigaste resultat?
Resultaten visar att en kombination av teknik och beteendeförändringar kommer att behövas för att uppnå svenska och globala klimatmål. Betydande bidrag till utsläppsminskningar kommer från bl.a. elektrifiering, biobränslen och ökad fordonsenergieffektivitet. Trots detta finns ett behov av minskade transportvolymer från bilar, flyg och frakt via vägnätet i en omfattning som motsvarar ett betydande trendbrott. Detta beror bland annat på begränsad teknikmognad för färdmedel som flyget och en lång omsättningstid för personbilar som begränsar elektrifieringens framfart. Flera av de resurser som behövs i omställningen finns dessutom i begränsad upplaga, tex biobaserade råmaterial och batterimetaller. Därtill leder även fordon med låga eller inga utsläpp från avgasröret till betydande indirekta utsläpp i samband med bland annat fordons- och energiproduktion. På grund av detta kan stora fordonsflottor vara svåra att kombinera med de ambitioner om minskade utsläpp som finns.
Avhandlingen bidrar även till förståelsen av potentiella framtider för nya mobilitetstjänster. Bland annat identifieras mekanismer genom vilka flera olika mobilitetstjänster och andra digitala tjänster kan bidra till att helt undvika transporter, ett skifte från resor med bil till andra färdmedel och till förbättrad miljöprestanda när bilar används. En utmaning är att positivt och negativt bidragande mekanismerna är tätt sammanflätade i icke-linjära relationer och att de är inbäddade i ett sammanhang som präglar de effekter som uppstår. Dessutom identifieras 168 så kallade spänningar som hotar realiseringen av hållbara transportsystemframtider där mobilitetstjänster spelar en större roll. Av detta följer behovet av ett lyhört angreppssätt, inklusive ett systemperspektiv som länkar samman enskilda mekanismer och effekter för att bättre förstå den totala påverkan som tjänsterna kan komma att ha. Det behövs för att säkerställa att mobilitetstjänsterna bidrar substantiellt till omställningen.
Var det något som överraskade dig?
Efter många år av doktorsstudier känns det inte som överraskningar längre, men initialt hade jag nog en betydligt större förhoppning om att tekniken skulle kunna lösa problemet. Tekniken är förstås en jätteviktig del av transportsystemets omställning, men den räcker inte till för att nå klimatmålen på utsatt tid. En annan sak som jag har fått mer insikt i är modelleringens begränsningar när det kommer till att förstå möjliga framtider för transportsystemet. Modellering är ett fantastiskt verktyg, men det behövs en medvetenhet kring begränsningarna och effekten av (nödvändiga) antaganden när resultatet används som beslutsunderlag. Avhandlingen rör sig mellan modellering och mer kvalitativa angreppsätt.
Vem har nytta av dina resultat? Vilken typ av genomslag kan de tänkas få?
Jag hoppas att många aktörer som är engagerade i omställningen av transportsystemet kan ha nytta av det här arbetet. Det innefattar politiker, myndigheter, städer och forskare. Därtill kan arbetet vara intressant för privata aktörer som erbjuder mobilitetstjänster eller på andra sätt är involverade i fordonsbranschen. Även transportsystemsaktörer som inte ser sig som aktivt deltagande i omställningen, men som måste förhålla sig till den, kan tänkas ha nytta av resultatet. I kappan (som är tillgänglig för allmänheten i Diva) finns ett särskilt avsnitt med policyråd (5.2) baserat på resultaten i de studier som ingår i avhandlingen.
Vad ska du göra efter disputationen och var kan man nå dig?
Det återstå att se. Min dröm är att forska vidare och jag har samlat över 100 idéer om möjliga framtida forskningsprojekt. En del av dem är antagligen ganska värdelösa, men jag hoppas och tror att några skulle kunna bidra väsentligt till förståelsen för hur vi kan få till en omställning till ett hållbart transportsystem. Jag är kvar på KTH till sista juni, så vill man få tag i mig går det bra att använda kontaktinfon på min KTH-profil.