Energy Performance Certificates
Labelling in society and new buildings
Tid: Fr 2026-03-06 kl 13.00
Plats: Stora konferensrummet, M108, Brinellvägen 23, Campus, public video conference [MISSING]
Språk: Svenska
Ämnesområde: Byggvetenskap, Byggnadsteknik
Licentiand: Camilla Hjortling , Byggteknik och design
Granskare: Professor Thomas Olofsson, Umeå universitet
Huvudhandledare: Professor Folke Björk, Hållbara byggnader
QC 20260216
Abstract
Energimärkning av byggnader – En kommentar
Denna avhandling undersöker regler för energianvändning i byggnader iSverige och deras konsekvenser för energieffektivitet i byggnader.
Den första studien och artikeln bidrar till att definiera den nuvarande baslinjenför energiförbrukning för byggnader i Sverige. Data som används för analysenär hämtade från Boverkets databas och består av 186 021 uppmättaenergicertifikat utfärdade för kommersiella byggnader (355 Mm²), insamladeunder 2007–2015.
Resultaten från den studien för vissa byggnadstyper, byggperioder,klimatzoner och energianvändning presenteras. Byggnadsnormer påverkarbyggnadens energiprestanda. När nya byggregler har antagits och kraven påenergiprestanda blivit strängare har den uppmätta energiförbrukningen sänktsjämfört med tidigare byggda byggnader. Nya byggnader har dock ofta högreenergiförbrukning än vad byggreglerna föreskriver.
De första svenska energideklarationerna som studerades var ganskatillförlitliga eftersom de baserades på energiräkningar och inte på teoretiskaberäkningar. Det har nu ändrats och är nu anpassat till EU:s lagstiftning därberäknade värden används.
Den andra artikeln och studien fokuserar på den svenska byggnormenavseende byggnaders energiförbrukning och energiberäkningen som ingår somunderlag till bygglovet. Energideklarationen upprättas två år efter attbyggnaden är uppförd och dokumenterar den faktiska energiprestandan, vilketger möjlighet att jämföra den faktiska energiförbrukningen med det somplanerats och det som byggts. Här jämfördes underlag för byggnader iStockholms stad uppförda under perioden 2010 till 2015.
Den första observationen var att officiella listor från Skatteverket,energideklarationsdatabasen och bygglovsdatafilerna inte stämde överens - detsaknades underlag. Det vore bra att samordna och utveckla samarbetet mellanolika myndigheter och utveckla en nationell databas.
Men för byggnader med sammanställda dokument ligger den genomsnittligaenergiförbrukningen enligt energideklarationen nära vad som efterfrågats ibyggnormen och som redovisats i beräkningar vid bygglovsansökan. Så iallmänhet är byggreglerna uppfyllda.När energiförbrukningen enligt Energideklarationen (EPC) är lägre änplanerat, förklaras detta av förändringar eller felberäkningar i Atemp, felaktigtventilationsflöde i beräkningar eller att EPC:erna enbart baseras påberäkningar.
För kommersiella byggnader, såsom restauranger, serverhallar ochidrottsanläggningar med olika interna laster, bör det vara fokus på det totalaenergibehovet i byggnaden som en enhet med verksamheten i enheten. EPCbör erbjuda en möjlighet till uppföljning av den planerade energiprestanda.