The Great Outdoors in Sápmi
Transforming Indigenous Sámi Lands into Swedish Commons, 1885-1985
Tid: Fr 2026-11-20 kl 13.00
Plats: F3 (Flodis), Lindstedtsvägen 26 & 28, Stockholm
Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/65584940323
Språk: Engelska
Ämnesområde: Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö
Respondent: Liubov Timonina , Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö
Opponent: Docent Anna-Lill Drugge,
Handledare: Docent Kati Lindström, Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö; Doctor Åsa Össbo, ; Professor Susanna Hedenborg,
QC 20261027
Abstract
Denna avhandling undersöker den materiella och diskursiva konstruktionen avsvenska friluftslandskap i Sápmi från 1880-talet till 1980-talet. Studien visar hurfriluftsinfrastruktur sammanflätades med det svenska bosättarkolonialaprojektet och hur dessa historiska arv präglar dagensmarkanvändningskonflikter.Avhandlingen fokuserar på Svenska Turistföreningen (STF), vars satsningar påturistleder, stugor, fjällstationer, transporter och informationsservice varavgörande för framväxten av det svenska friluftslivet. Genom kronologisktordnade empiriska kapitel analyseras hur denna omformning av samiskamarker möjliggjordes. I nära samverkan med näringsliv, myndigheter,vetenskapliga och kulturella institutioner samt regionala förvaltningaretablerade STF en central position inom rumslig styrning och blev eninflytelserik aktör i frågor som rörde opinionsbildning, beslutsfattande ochmarkanvändning på den svenska sidan av Sápmi.Med stöd i ett brett historiskt källmaterial belyser avhandlingen olika former avinkludering och exkludering som präglat friluftsinfrastruktur. Den visar hurtillgång till turism, fritid och rumsligt beslutsfattande formades genomrelationer av kön, klass, etnicitet/rasifiering och makt. Genom dekoloniala ochkritiska feministiska perspektiv utmanar studien föreställningen om det svenskafriluftslivet som ett naturrum lika tillgängligt för alla. Istället riktar den läsarensblick mot nybyggarkoloniala och urfolkshistoriska perspektiv, och erbjuderdärmed ett annat sätt att betrakta nordliga rekreationslandskap – landskap somformats av maktförhållanden, motstånd och förhandlingar ommarkanvändning.Genom att följa framväxten av det svenska friluftslivet i Sápmi under mer än ettsekel argumenterar avhandlingen att friluftsutvecklingen inte ägde rum i en tomvildmark, utan den möjliggjordes genom införandet av bosättarkolonialainfrastrukturer och markanvändningsregimer i samiska kulturlandskap. Nutidakonflikter kring friluftsliv, turism och markanvändning har därmed sina rötter ilångsiktiga historiska processer. Materiella infrastrukturer, institutionellaarrangemang och dominerande diskurser fungerar både som uttryck förkolonial rumslig produktion i Sápmi och som levande arkiv övermarkanvändningsförhandlingar och omsorgspraktiker, med potential att bidratill pågående processer av dekolonisering och försoning.