När du möter media

Kontakter med media kan ske i två olika roller – i tjänsten eller som privatperson.

Det vanligaste är dock att du blir kontaktad av media i tjänsten. För att informationen som lämnas ska bli korrekt är det följande bra att tänka på:

  1. Är jag rätt person att svara på frågorna? Har jag den inblicken eller kunskapen? Om inte är det viktigt att du meddelar journalisten detta, helst med hänvisning till vem hen bör kontakta i stället.
  2. Du behöver absolut inte svara på frågor på stående fot utan kan alltid be att få återkomma om en stund. Håll dock ditt löfte om när du ska återkomma.
  3. Du kan alltid be om att få frågorna via e-post och du kan också välja att svara via e-post.
  4. Du har alltid möjlighet att be att få läsa dina citat, pratminus, innan artikeln eller inslaget publiceras, enligt de pressetiska reglerna. Påtala gärna direkt i samband med intervjun att du vill se dem. Du har dock inte rätt att ta del av artikeln i sin helhet före publicering, men man kan alltid fråga.
  5. Bilder har du dock ingen rätt att få se i förväg eller kräva att få välja vilken bild som ska publiceras. Ofta kan man dock diskutera med journalisten kring detta. Däremot kan man alltid vara tydlig med huruvida man är bekväm med en viss bild vid fotograferingstillfället. 
    Känner du dig osäker eller vill ha ett bollplank före intervjun– vänd dig gärna till kommunikationsavdelningen,  Peter Ardell , pressansvarig, eller till Jill Klackenberg , ledningskommunikatör.

    Hur gör man när media vill intervjua i en fråga som kan vara kontroversiell - exempelvis vid frågor om samarbeten eller utbyten som kan vara av delikat karaktär? Här är det viktigt att bedöma hur man kan uttala sig och i vilken roll man uttalar sig. Det är som alltid i dessa sammanhang också väldigt situationsbaserat – vilket är det aktuella läget och vilka är fakta i just det specifika fallet? Som alltid kan det vara bra att undvika spekulationer. Generellt kan man dock säga att det är bra om vissa ingredienser ingår i ett eventuellt uttalande vid den här typen av frågor:  
  • Medvetenhet om att samarbetet eller dylikt kan uppfattas som kontroversiellt
  • Åberopa att man tittar närmare på fakta i frågan och om det överhuvudtaget finns några förutsättningar för att ett samarbete skulle kunna bli aktuellt
  • Hänvisa vidare kring eventuellt beslut i frågan till avdelningen/skolans KTH:s ledning 

Som privatperson har du en grundlagsskyddad rättighet att lämna information till och uttrycka personliga åsikter för media. Detta kallas för meddelarfrihet..

KTH ska inte och får inte lägga sig i om du använder denna rättighet och KTH har heller inte rätt att försöka ta reda på vem som använt sig av den och uttalat sig. Detta kallas för efterforskningsförbud.

Hjälpte denna sida dig?
Tack för din åsikt!
Innehållsansvarig:Marianne Norén
Tillhör: KTH Intranät
Senast ändrad: 2017-02-09