Forskningsinfrastrukturer allt viktigare

De senaste åren har KTH vidtagit flera åtgärder för att säkerställa att forskning och utbildning har tillgång till utrustning och instrument inom strategiskt viktiga områden.

- Vi har en arbetsgrupp ledd av Mikael Östling, KTH:s prorektor som har utarbetat en långsiktig strategi med interna utlysningar och årliga utvärderingar utifrån kriterier som vetenskaplig och industriell relevans, antal användare och inkludering, långsiktig planering och kvalitetsutveckling.

- Detta har visat sig värdefullt och vi fick bra återkoppling i RAE om hur vi stödjer och utvecklar KTH:s etablerade forskningsinfrastrukturer. Långsiktig hållbarhet och samarbete är viktigt för RI på alla nivåer, eftersom kostnaden för RI:s möjligheter att möta behovet av forskning i världsklass blir en större del av den totala kostnaden för att bedriva avancerad forskning och möta stora samhällsutmaningar.

Under sommaren 2021 producerades nya filmer med guidade visningar av KTH:s etablerade forskningsinfrastrukturer: KTH forskningsinfrastrukturer

Framgång för KTH:s forskningsinfrastrukturer i finansieringsrunda från VR

Vetenskapsrådet (VR) genomför vartannat år en inventering av de nationella kraven på forskningsinfrastruktur i Sverige. Såväl lärosäten som myndigheter med forskningsansvar, forskningsfinansiärer och forskargrupper kan komma med förslag på krav för nya FI utifrån vetenskapliga kvaliteter och strategiskt/nationellt värde.

I utvärderingsrundan 2021 var KTH mycket framgångsrikt och fick alla föreslagna anslag 

• Petra III Svensk nod (KTH:s samordning)

• InfraVis (koordinator Chalmers)

• Svensk Datatjänst (koordinator GU)

• Fusionsreaktorer ITER & DEMO (koordinator Chalmers)

• ARTEMI (koordinator LiU)

• HUMINFRA (samordnare LU)

• Proteinproduktion Sverige (koordinator GU

• SwedNMR (koordinator GU)

Har du frågor om KTH:s forskningsinfrastrukturer eller FI där KTH är partner eller värd?