Impact – hur kan din forskning göra världen bättre?
Att förstå den s k ”impact-cykeln” blir allt viktigare för att ha framgång med sina ansökningar för forskningsfinansiering. Anna Raask, forskningsrådgivare och specialist på EU och Impact, RSO, förklarar varför och vilken typ av stöd RSO ger för att hjälpa KTH-forskare att lyckas.
Man måste förstå att utlysningstexterna bygger på politik för forskning och innovation, och att finansiärer som tillhandahåller anslagen måste visa att samhället får valuta för pengarna. Effekterna av finansierade forskningsprojekt utgör sedan underlag till ny politik, som är grunden för nya utlysningar och så vidare.
Seminarier för att skriva bättre impact-texter och PIP
Anna Raask föreslår ofta att de som ska skriva en ansökan för ett EU-projekt börjar med impact-delen eftersom den ofta upplevs som svår att skriva men resten blir enklare när denna grund finns på plats.
- Vi erbjuder seminarier om hur man skriver bra ansökningar med fokus på impact, säger Anna Raask. En av de första sakerna jag visar är denna bild av kontrasterande perspektiv mellan akademiska texter och ansökningstexter och betonar de tre nyckelbegreppen – visa behovet, syftet och hur problemet löses.
- Vi har också ett koncept som heter Proactive Impact plans (PIP). Den passar bra för forskare som kanske ännu inte tänkt skriva en ansökan men som kommer att ha nytta av att ha formulerat vad de vill med sin forskning och vilka deras problemägare är.
- Sedan är det lika viktigt att tänka på om det finns några hinder för att nå den impact (genomslag) som man anger, och om ens forskning även kan leda till negativa effekter. Detta kan till exempel vara fallet vid dubbel användning av forskningsresultat. RSO:s forskningsrådgivare ger stöd för dessa icke-vetenskapliga frågor som blir allt viktigare såsom exportkontroll, etik, IP, datahantering och öppen tillgång, jämlikhet och inkludering.
Canvasmodul om kommunikation i EU-projekt och seminarieserie online
Det nya ramprogrammet Horisont Europa 2021–2027 innebär nya möjligheter till finansiering och innehåller vissa nya direktiv som man bör känna till. I den senaste canvaskursen för KTH-forskare, koordinerad av RSO, är ämnet Kommunikation där en modul handlar specifikt om kommunikation, spridning och exploatering (CD&E) i EU-projekt.
- Jag hoppas att alla KTH-forskare som vill driva ett EU-projekt med avseende på CD&E tar tillfället i akt. Modulen guidar dig genom "vägar till påverkan" och introducerar den nya ”impact canvas”. Kursen innehåller videos med en KTH-forskare som är koordinator för ett EU-projekt, en forskare som är ansvarig för arbetspaket om kommunikation samt en av RSO:s administrativa projektledare för EU-projekt.
- I ansökningar inom Horisont Europa måste sökande visa hur angiven ”impact” ska uppnås i detalj. Vilka är kanalerna, hur kommer du att nå dina intressenter, hur kan de utnyttja resultatet av din forskning för att uppnå långsiktigt genomslag för samhället i stort?
- I vår nya online-seminarieserie ger vi olika verktyg för att hitta dina intressenter, de som är mottagare av såväl de akademiska som samhälleliga och ekonomiska effekterna av projektet. Du måste visa att du förstår alla tre aspekter för att ha en bra ansökan. Börja med hur brådskande din forskning är och kostnaden (för samhället) av att inte lösa problemet. Låt det genomsyra din ansökan så att du säljer in din idé. Om du kan formulera din idé utifrån ”impact” på en sida, kommer du att fånga utvärderarnas uppmärksamhet.
Kom ihåg - för vem är det viktigt och varför då?
Kontakta RSO på ett tidigt stadium om du tänker skriva EU-ansökan!
Anmäl dig till seminarium 25 november: Dissemination and Communication in EU projects
Läs mer om Kommunikation och spridning med länkar till exempel på EU:s webb
Skicka mejl till araask@kth.se för att få tillgång till canvaskursen om Kommunication med en särskild modul om "CD&E in EU projects"