Rifo-seminarium: Framtiden för svensk forskningsinfrastruktur

Stora forskningsanläggningar, laboratoriemiljöer, biobanker, datacenter, fartyg, arkiv och databaser är exempel på infrastruktur som skapar förutsättningar för världsledande forskning i Sverige. Infrastruktur av hög kvalitet är en nödvändig förutsättning inom allt fler forskningsfält och i ökade grad även för industri, näringsliv och sjukvård. Samtidigt är det dyrt och kostnaderna ökar, vilket innebär att forskningssystemet behöver göra prioriteringar. Det kan handla om avvägningar mellan olika forskningsfält eller om valet mellan satsningar nationellt kontra deltagande i internationella infrastrukturer. För att göra kloka prioriteringar i framtida investeringar, och för att utnyttja den infrastruktur som Sverige investerar i på bästa sätt, behövs ett samspel mellan många olika aktörer inom forskarsamhället (forskare, universitetsledningar, forskningsfinansiärer) och politiker på både nationell och regional nivå.

Prioriteringar och investeringar i forskningsinfrastruktur förväntas bli en viktig fråga i den kommande forsknings- och innovationspropositionen och parallellt med detta pågår en utredning under ledning av Tobias Krantz. Syftet med den utredningen är bl.a. att föreslå en modell för samlad nationell prioritering av Sveriges investeringar och deltagande i olika forskningsinfrastrukturer. Tiden för att diskutera forskningsinfrastruktur i Sverige är således perfekt.

Rifo och Sveriges unga akademi inbjuder Dig till ett seminarium där utredaren Tobias Krantz och Vetenskapsrådets huvudsekreterare för infrastruktur Björn Halleröd diskuterar infrastruktur med forskare och politiker. Hur ser framtiden ut och hur kan Sverige säkra att de investeringar som gjorts verkligen kommer till nytta?

Program

• Välkommen! Martin Leijnse, docent i fysik, ledamot i Rifos styrelse och Sveriges unga akademi
• Översikt av området, betydelse för Sverige, Björn Halleröd, huvudsekreterare för infrastruktur, Vetenskapsrådet
• Forskare som framgångsrikt använder infrastruktur:
  • Anders Mikkelsen, professor i fysik, Tillsammans är vi världsbäst: Kombinera infrastrukturer för genombrott inom grundläggande och industriell forskning.
  • Hanna Isaksson, professor i biomedicinsk teknik, MAX-IV och ESS ger unika möjligheter att studera materialegenskaper i kroppens vävnader
  • Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap, Sverige nu internationellt ledande för samhällsvetenskapliga forskningsinfrastrukturer.
  • Michael Tjernström, professor i meteorologi, När inget annat fungerar: Erfarenheter från världens (förmodligen) bästa isbrytare
  • Sophia Hober, professor i molekylär bioteknologi, Koordinering trumfar konkurrens. En nationell infrastruktur som vetenskaplig matchmaker under Coronapandemin
  • Maria Stanfors, professor i ekonomisk historia, Vad bör göras? Om infrastruktur inom humaniora och samhällsvetenskap.
• Tobias Krantz, utredare i översyn av forskningsinfrastrukturen, om uppdraget, huvudfrågeställningar och inriktning av utredning
• Diskussion under ledning av moderator, kommentarer av Betty Malmberg, M och Gunilla Svantorp, S och Sebastian Westenhoff, Sveriges unga akademi

Det kommer finnas möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter via digital plattform.

Välkommen med din anmälan senast den 30 november. Här finns anmälningsformulär!  Efter anmälan kommer du att få en Zoom-länk som du kan ansluta dig till.