Behöver din forskning etikprövas?
Checklistan som guidar dig
Måste mina studier av människors rörelsemönster på gångbanor etikgodkännas? Med en checklista blir det enklare att förstå när du som forskare behöver göra en etikprövning.
Får jag som forskare tanka ner ansikten från sociala medier för att träna AI på ansiktsigenkänning? Eller behöver jag ett etikgodkännande? Vad gäller för interaktionsstudier mellan tunga robotar och människor?
Svaret är ja, etikprövning kan krävas här. Ska du forska på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter behöver du ofta skicka in en ansökan om etikprövning. Prövningen hanteras av Etikprövningsmyndigheten, och inte av universiteten direkt.
– Etikprövning är en del av forskningsprocessen och inte ett extraarbete, säger Fredrik Karlsson, som ansvarar för etikfrågor på RSO (Research Support Office) på KTH.
Den största missuppfattningen om etikprövningstillstånd är att det svenska systemet skulle likna andra länders, menar Fredrik.
– Det kan ibland förvirra vid internationella samarbeten eller skapa huvudbry hos forskare som har utländsk forskarutbildning. All forskning som uppfyller vissa kriterier ska etikprövas enligt lag i Sverige. Krav på etikprövning ska egentligen aldrig komma oväntat utan vara i linje med forskares egna etiska intuitioner. Men ibland blir det ett bekymmer att lagen har väldigt svepande formuleringar.
Fredriks råd till forskare är använda RSO:s checklista för att själva bilda sig en uppfattning om ett forskningsprojekt behöver etikprövas. Dessutom vill han uppmuntra till att forskarna blir bättre på att tillsammans stöta och blöta etiska problem i sina forskarsammanhang och i olika kanaler.
– Den formella etikprövningen är också en sådan kanal - även om den är påtvingad och har sina brister – men den oftast nyttig för den typ av forskning som hör hemma där.
Text: Anna Gullers