Forskningsetik – stöd till forskare
Forskningsetik är ett brett begrepp som innefattar både vetenskapliga krav på väl utförd forskning och förväntningar om respekt för mänskliga rättigheter. Här har vi samlat information om forskningsetik för dig som arbetar på KTH.
KTH:s forskningsstöd ger dig stöd och råd kring forskningsetik. Du kan kontakta en forskningsetisk rådgivare om till exempel etikprövning i samband med forskningsansökningar, informationsträffar eller dialog kring forskningsetiska problem i planerad eller pågående forskning samt dialog om etiska riktlinjer och god sed i forskning. För ansökningar kring medicinsk forskning på människor, biobanker och djurförsök erbjuder Life Science-plattformen riktat stöd.
Vad är forskningsetik?
Forskningsetik är ett paraplybegrepp för ett reflekterande, analytiskt och systematiskt sätt att närma sig hanterandet av problematiska risker och relationer inom forskning. Olika ämnesområden har olika forskningsetiska utmaningar, men det handlar oftast om frågor kring risken att forskningen leder till att människor eller djur kränks eller skadas. Även risker för förtroendet för forskning i sig är viktiga att integrera i det forskningsetiska helhetsgreppet. Informerat samtycke och en genomtänkt datahantering är ofta viktiga verktyg för att minimera risken för att människor får sina rättigheter kränkta. Gällande djur är fokus att minimera eller helt ersätta djurförsök och därigenom djurs lidande. När det kommer till att bibehålla förtroendet är transparens gentemot kollegor, ledning och samhälle en bra utgångspunkt.
Lagar och regler
Juridiska aspekter, till exempel krav på vissa etiska tillstånd, har de senaste decennierna spelat en viktig roll för att skärpa tonen kring forskningsetiska krav. Lagstiftningen reglerar dock främst de allvarligaste forskningsetiska överträdelserna och fokuserar på en riskanalys som görs innan ett projekt startar. KTH som helhet är ansvarig för förebyggande åtgärder, råd och stöd kring forskningsetik. Det är forskarens ansvar att säkerställa att forskningen har nödvändiga etiska tillstånd.
En annan forskningsetisk aspekt som är juridiskt reglerad gäller hur forskningsresultat ibland används på skadliga eller förtryckande sätt av tredje part. Forskning på KTH är ofta teknisk med breda tillämpningsmöjligheter. Därför blir det här särskilt aktuellt att gynna tillämpningar som inte är förtryckande, skadliga eller kränkande. Mer om regleringen kring teknik med dubbla användningsområden finns på KTH:s hemsida om exportkontroll.
I praktiken och utöver lagkrav har forskargemenskaper ett stort ansvar att fylla begreppet forskningsetik med innehåll på ett sådant sätt att vetenskapliga och juridiska krav, samt etiska omdömen integreras till en och samma praktik.
När krävs etikprövning?
Använd KTH:s checklista för att bedöma om din forskning enligt lag kräver etikprövning. Om du fortfarande är osäker kan du kontakta nedanstående personer för stöd och råd.
KTH:s checklista för bedömning av etikprövning (på engelska) (pdf 152 kB)