FAQ - vanliga frågor om etik och god forskningssed

Jag gör inte medicinsk forskning. Behöver jag ändå tänka på etikprövning?

Ja, etikprövningslagen avgränsas inte efter ämne. Men det är vanligare att medicinsk forskning kräver etikprövning jämfört med andra ämnen. Även om du inte behöver etikpröva din forskning är det viktigt att ha en forskningsetisk medvetenhet kring exempelvis risker.

Jag ska forska på eller med människor. Vad gäller?

Forskning på eller med människor ska, liksom annan forskning, göras enligt en kollegialt framväxt god forskningssed. I vissa fall krävs ett eller flera juridiskt reglerade tillstånd. Om ett tillstånd krävs så ska beviljas innan projektet som kräver etiskt tillstånd påbörjas.

Etikprövningsmyndighetens webbplats

Etiskt tillstånd krävs när forskningen:

• Innebär ett fysiskt ingrepp på en levande eller avliden människa.
• Syftar till att påverka forskningspersonen fysiskt eller psykiskt.
• Innebär en risk för fysisk eller psykisk skada.
• Använder biologiskt material från en levande eller avliden människa och som kan härledas till personen.
• Innebär att känsliga personuppgifter eller personuppgifter om lagöverträdelser behandlas.

Vid annan typ av forskning enligt nedan.

• Om forskningspersoner utsätts för joniserande strålning ska uppgifter om det bifogas ansökan till Etikprövningsmyndigheten. En grundregel om verksamhet med joniserande strålning är att den kräver tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten. , men viss forskningsverksamhet behöver enbart anmälas till myndigheten.
• Upprättande av biobank eller provsamling inom sådan bank kräver att beslut tas vid KTH enligt vår delegationsordning. En biobank inom forskning är biologiskt material från människa som kan härledas till de individer från vilka materialet är taget. Undantaget är prover som analyseras inom nio månader efter provtagningstillfället och sedan omedelbart förstörs. Undantaget är också prover som tagits utanför Sverige, även om proverna används i Sverige.
• Kliniska prövningar av läkemedel och av medicinsk teknik får bara göras efter tillstånd av Läkemedelsverket  och Etikprövningsmyndigheten, samt omgärdas av särskilda föreskrifter. Vi rekommenderar att man anlitar en konsult.

Jag behöver använda djur i min forskning. Vad ska jag tänka på?

• Observera att djurförsök både av etiska och juridiska skäl i första hand ska ersättas med andra metoder.
• Antalet djur ska vara så lågt som möjligt utan att äventyra det vetenskapliga syftet.
• Djurförsök i Sverige definieras av att det görs i vetenskapligt syfte, inte av eventuell risk för lidande.
• KTH har inget tillstånd för att ha en försöksdjursanläggning. Därför kan inga tillstånd utfärdas för djurförsök på KTH:s premisser. KTH-anknutna forskare som måste göra djurförsök behöver samarbeta med en part som har en försöksdjursanläggning.
• Tillstånd för att utföra djurförsök krävs om försöksdjuren är levande ryggradsdjur eller bläckfiskar (Cephalopoda). För ryggradsdjur krävs tillstånd från och med att yngel själva kan inta föda eller för däggdjursfoster, den sista tredjedelen av deras normala utveckling. Lagstiftning reglerar även försök på djurfoster i tidigare delar av deras utveckling om försöken sannolikt leder till lidande senare i utvecklingen.
• Tillstånd för djurförsök söks av projektansvarig forskare för en samling likartade djurförsök som ska göras för ett visst vetenskapligt syfte. Ansökan görs via Jordbruksverket . Föreståndare för försöksdjursanläggningen där försöken ska utföras måste godkänna ansökan innan den skickas in. Ansökan bedöms av en regional djurförsöksetisk nämnd.
• Den ansökande behöver inte vara samma person som utför försöken. Den ansökande ska vara knuten till försöksdjursanläggningen, men behöver inte vara anställd där.
• Det finns juridiskt specificerade kompetenskrav på den som planerar respektive utför djurförsöken. Kurser som motsvarar kraven kan hittas via denna länk .

Vad är känsliga personuppgifter?

Till KTH:s interna sidor om dataskydd och personuppgifter .  

Måste jag skaffa försäkring som täcker skada på forskningspersoner?

KTH:s personskadeskyddförsäkring från Kammarkollegiet är en olycksfallsförsäkring för besökare. Den täcker forskningspersoner så länge de befinner sig i KTH:s lokaler. En uppenbart ökad risk för skada medför också skyldighet att etikpröva innan forskningsprojektet startar.

Min metod kanske innebär insamling av känsliga personuppgifter, men det är inte meningen att den ska det. Ska jag söka etiskt tillstånd?

Detta är en gråzon som kräver noggranna överväganden i varje enskilt fall.

• En projektdesign där syfte/tes och metod tydligt strävar att hämta in information som innefattar känsliga personuppgifter behöver etikprövas.
• En projektdesign där varken syfte/tes eller metod innebär att känsliga personuppgifter inhämtas behöver inte etikprövas.
• En projektdesign där syftet inte är att inhämta känsliga personuppgifter, men där metoden rimligen kan antas ändå inhämta sådana uppgifter bör etikprövas.
• För att värna om både forskarpersonen och den egna forskarkarriären bör tolkningen av vad som är rimligt vara sådan att etikprövning hellre görs än inte.
• Resonera med dina kollegor och du är alltid välkommen att ta hjälp av forskningsstödet.
• Ett vanligt förekommande situation är när en intervjuperson är mycket meddelsam om sina känsliga personuppgifter, om exempelvis religion eller hälsotillstånd även om intervjun inte syftar till att inhämta känslig information och forskaren heller inte efterfrågar den ens indirekt. Här krävs inte etikprövning.

Min metod innebär studier på barn eller en grupp som står i beroendeförhållande till mig. Behöver jag etiskt tillstånd?

Juridiskt gäller samma kriterier för att söka etikgodkännande oavsett vilken grupp som studeras. Kriterierna innehåller ingen skrivning om beroendeförhållanden, ålder eller utsatthet.

Forskningsetiskt krävs noga avvägningar kring riskerna att inkludera särskilt sårbara grupper forskning. Vid avvägningar, tänk på att forskning också kan hjälpa sårbara grupper. Detsamma gäller när forskningspersoner står i beroendeförhållande till forskaren. Vid bristande erfarenhet av sådana fall inom din forskningsgrupp bör du söka råd hos kollegor eller forskningsstödet.

Att forska på sina studenter kan vara forskningsetiskt känsligt eftersom studenter står i beroendeförhållande till exempelvis betygsättande lärare. Ett problem blir att samtycket till att delta i forskningen riskerar att inte vara genuint. Det kan du hantera genom till exempel att få samtycke av annan person än läraren och att forskningen inte utförs i samband med undervisning. Ett annat sätt att hantera beroendeförhållandet är att engagera studenterna som medforskare eller på annat sätt jämna ut maktförhållandet.

Jag ska ansöka till Etikprövningsmyndigheten om att få etiktillstånd. Är det något jag ska tänka på?

Etikprövningsmyndighetens ansökningsblanketter innehåller utförliga instruktioner. Behöver du mer hjälp så kontakta forskningsstödet.

• Ett tips är att integrera planeringen av att hantera risker för skada, beroenderelationer eller känsliga data med planeringen av projektet som helhet det sparar tid vid ansökan till Etikprövningsmyndigheten.
• Tänk på att du ska vara transparent och tydlig i ansökan. Otydlighet kan uppfattas som att du försöker dölja något.
• Informationsbrevet är den vanligaste källan till begäran om revision från myndigheten. Etikprövningsmyndigheten har en mall för informationsbrevet på sin hemsida. Använd den och uttryck dig på samma neutrala sätt.
• Minsta tecken på försök till påtryckning på forskningsdeltagare kan leda till förseningar i ansökningsprocessen. Några exempel på påtryckning är om du argumenterar för ett samtycke, är inställsam eller marknadsför projektet gentemot forskningsdeltagare eller Etikprövningsmyndigheten.

Jag ska ansöka om forskningsmedel inom matematik. Ansökan kräver att jag svarar på en fråga om forskningsetik i mitt projekt. Vad ska jag skriva?

Syftet med den typen av frågor brukar vara att uppmärksamma forskaren på att finansiären tycker att forskningsetik är viktigt och förväntar sig samma inställning av forskaren. Därför kan det vara viktigt att frågan besvaras, även om ingen forskningsetiskt relevant risk eller relation föreligger.