Till innehåll på sidan

”KTH kan bidra till att skapa något unikt i Stockholmsregionen”

Publicerad 2022-06-14

Sedan den 1 juni 2022 är Magnus Burman vid SCI-skolan ny föreståndare för KTH:s Transportplattform. Han ser klimatomställningen som den viktigaste frågan inom transportområdet och att tempot måste öka i transportsystemets omställning. Samtidigt måste akademi, samhälle och industri gå i takt, ha en samsyn och jobba långsiktigt i arbetet med minskad miljöbelastning. 

Grattis, hur känns det att bli ny föreståndare för Transportplattformen?

Magnus Burman. Foto: Privat

– Det känns väldigt roligt, hedrande, spännande och utmanande. KTH har en enorm bredd, spets och lång tradition av forskning inom ämnen relaterade till transportsystemet oavsett det gäller transportinfrastruktur, logistik, fordon eller farkoster. KTH är även forskningsmässigt starkt inom områden som påverkar oss människor, vårt samhälle och våra industriparter som till exempel buller, utsläpp och affärsmodeller, säger Magnus Burman

Varför tog du rollen?

– Sedan tre år har jag varit med att utveckla KTH:s nyaste plattform, Industriell Transformation tillsammans med professor Monica Bellgran. Det har varit en väldigt spännande och utmanande resa trots att vi under merparten levt i skuggan av pandemin. Jag tycker vi där hittat bra sätt att skapa nya samarbeten och kommunikationsmodeller som jag vill ta med mig till denna plattform och fortsätta utveckla. Transportområdet är mitt i en enorm omställning, inte bara på tekniksidan, utan även i att det är nya aktörer som ska med och vi ser även nya samverkan- och samarbetskonstellationer och nya former för samverkan. Jag kan bidra i vår egen omställning kring just dettagenom intern/extern samverkan och kommunikation.

Hur ser din tidigare yrkeskarriär ut?

– Min forskning ligger inom strukturdimensionering för att minska vikten hos olika konstruktioner. Ett sätt är att nyttja fördelarna med fiberkompositer. Om vi kan dimensionera lättare strukturer, särskilt inom fordon och farkoster, startar vi en positiv viktspiral som innebär viktminskning av alla system. I förlängningen innebär det minskad energiförbrukning för ett givet transportarbete och därigenom minskad miljöbelastning. Jag har varit på KTH sedan jag disputerade, men även varit gästforskare på bland annat University of Tokyo och Scania.

Förutom din nya roll, vad arbetar du med idag?

– Utöver min forskning och undervisning driver jag, tillsammans med Region Stockholm, Fordonsdalen som innefattar flera projekt i samarbete med många parter. Fordonsdalen syftar till att stötta främst små och medelstora bolag, underleverantörer, inom regionen som nu påverkas i hög grad av den pågående omställningen i vårt transportekosystem.

Vilka är dina hjärtefrågor om du ser till transportområdet?

– Klimatomställningen. Det finns inget viktigare än det idag. Vi måste öka takten i transportsystemets omställning. Jag ser väldigt höga ambitioner och många bra initiativ i vår region, våra städer och hos våra industriparter som på sikt kommer leda till minskad miljöbelastning i transportsystemet. Det är viktigt att akademi, samhälle och industri går i takt, att vi har en samsyn och inte minst att vi alla jobbar långsiktigt. Sen har KTH en väldigt viktig roll att fylla i att vara proaktiv och att bidra till att politiska och affärsmässiga beslut vilar på vetenskaplig grund.

Hur vill du utveckla plattformen?

– Transportplattformen är väletablerad och har en mycket bra bas att stå på. Det finns så fantastiskt mycket bra forskning inom transportområdet på KTH. Jag kommer fortsätta påbörjat arbete och jobba vidare på att utöka samverkan och kommunikation. Sen kommer såklart den ökande elektrifieringen och digitaliseringen av transportsystemet påverka Transportplattformens innehåll och fokus.

Något annat du vill tillägga?

– Utifrån de klimatutmaningar vi står inför ser jag hur samhälle och industri ställer om. Vi inom akademin måste också se över vår “affärsmodell” både inom utbildning och forskning. Plattformarna är för mig ett viktigt verktyg för att initiera och skapa samverkan mellan akademi, industri och offentlig sektor. 

– Jag tror även att vi måste utöka det vi normalt ser som transport- och fordonsrelaterad forskning. Elektrifiering, digitalisering och elektronik kommer spela en avsevärt större roll i vårt framtida transportekosystem. Här tror jag KTH kan bidra till att skapa något unikt i Stockholmsregionen. Vi har en stark akademi, en omfattande fordonsindustri och en världsledande IKT-sektor. Tillsammans med en stad och region som har höga klimatambitioner kan vi skapa ett världsledande ”autotech”-kluster.