Gunnar Malm om flytten av KTH Kista

Vad har hänt efter att beslutet togs, vilka konkreta planer finns nu?

– Tillsammans med THS har det skapats ett tidschema för när utbildningar ska flyttas från Kista. Det kommer att löpa över två läsår tills alla studenter läser på KTH Campus vid Valhallavägen.

Vilka förändringar kan anställda förvänta sig under 2024?

– Vi tittar på avtalsstrukturen för de lokaler vi har i Kista. Under flyttperioden kommer vi att behöva använda lokalerna effektivare. Ytorna kommer förmodligen minska och det inkluderar ytor både för forskare och verksamhetsstödet.

Något mer?

– Lärare och studierektorer kommer att involveras i ett intensivt schemaarbete för 2025 då de första grupperna av studenter flyttar över till KTH Campus. För att det ska fungera så har flexarbetsplatser förberetts på KTH Campus för dem som rör sig mellan de två platserna, det kommer separat information om det.

Kommer personal att flyttas redan under 2024?

– Nej, ingen kommer flyttas under året men man får gärna använda de flexarbetsplatser som förberetts på KTH Campus.

Har ni identifierat några problemområden som kan vara särskilt svåra att hantera?

– Campusflytten av Kista kommer kräva förhandlingar med andra skolor för att hitta de mest lämpliga lokalerna. Vi kommer också att titta på skolans organisation parallellt, om det kommer att påverka inplacering efter flytten är för tidigt att säga något om.

Hur kommer flytten av labbmiljöer genomföras?

– Det är för tidigt att säga eftersom vi måste bestämma vad som ska hända med Electrumlaboratoriet.

Vad krävs för att lyckas med besparingarna KTH önskar genomföra?

– Det krävs att skolorna samarbetar, annars kan vi inte utnyttja lokalerna på Valhallavägen på bästa sätt och det är den största potentiella kostnadsbesparingen.

Hur har dialogen varit med anställda och studenter varit sedan beslutet togs i november 2024?

 – Efter den första reaktionen så har det blivit en positiv dialog med både anställda och studenter.

Nu när flytten börjar bli mer konkret, hur kommer ni arbeta vidare med involvering och engagemang bland anställda och studenter?

– Vi har redan planerat den viktigaste aktiviteten tillsammans med Tekniska högskolans studentkår. När det gäller andra anställda, det vill säga lärare, forskare och doktorander så jobbar vi nu med att få ut tydlig information på avdelningsnivå, till exempel genom extra avdelningsmöten.

Vilka är de största riskerna eller utmaningarna som ni har identifierat med flytten och hur ska vi lösa dem?

– Enligt lärarna så är risken störst att en flytt krockar med undervisningen och de vill därför försöka synka med terminstiderna. Doktorander har en önskan om att deras studietid inte ska förlängas och forskarna ser individuella fördelar och nackdelar.

Och verksamhetsstödet?

 – Där vill vi poängtera att de som arbetar i Kista idag ska ha ett fortsatt bra stöd till dess att flytten är genomförd.

Vilka delar av planeringen återstår?

– Största delen är budgeteringen av själva flytten. Vad får den kosta och hur ska kostnaden fördelas på olika nivåer inom KTH:s organisation.

Finns det uppdaterade planer för Electrumlaboratoriet?

– Rektor kommer att tillsätta en utredning för Electrumlaboratoriet som ska genomföras under våren.

Hur känns det att vara projektledare för ett av KTH:s största flyttprojekt?

– Samarbetet mellan de tre projektledarna på EECS, ITM och CBH och projektkoordinatorn Helene Rune har börjat bra och vi försöker göra rätt prioriteringar. Jag skulle gärna ha mer tid att prata med fler ute i verksamheten och få in deras önskemål. Flytten i Kista berör 190 personer och det gör det komplext, men det finns många bra tankar och idéer att fånga upp. Jag finns också tillgänglig på mejl och för personlig kontakt.

Text: Emelie Smedslund