Hon koordinerar det stora flyttpusslet
Vem som ska göra vad, när och hur? Att hitta snabba lösningar, se helheten och tänka strategiskt är grunden i Helene Runes uppdrag som programkoordinator för campusflytten.
Det är både komplext och samtidigt väldigt konkret. Det passar mig perfekt!
Med en bakgrund som administrativ chef på SCI-skolan och en vana att hantera högt och lågt i vardagen, med små marginaler och snabba beslut samt stor kännedom om KTH, tycks rollen som programkoordinator för campusflyttarna passa utmärkt.
– Jag är en operativ person och detta är ju något helt nytt utan processer och tidigare lösningar att falla tillbaka på.
Att flytta två av KTH:s fem Campus är ett gigantiskt pussel och något av ett logistiskt eldprov. Grundtanken är att detta ska vara vitaliserande för KTH:s forskning och utbildning och samtidigt spara pengar. Omkring 60 miljoner kronor per år i minskade lokalkostnader är det tänkt att flytten ska ge från år 2027.
Ett lagarbete
Helene Rune är noga med att påtala att detta är ett lagarbete som kommer att beröra all verksamhet på KTH på ett eller annat sätt. De tre projektledarna Anna Jerbrant ITM, Gunnar Malm, EECS och Sebastiaan Meijer, CBH, som leder flyttprojekten från KTH Södertälje till KTH Campus resp KTH Flemingsberg samt från KTH Kista till KTH Campus har gjort ett omfattande förarbete som nu går över till ett mer operativt läge.
– Alla stödfunktioner har också lagt in en högre växel och utgör ett bra stöd för projektledarna.
I rollen som koordinator har hon format en struktur för samtliga stödfunktioner inom HR, kommunikation, ekonomi, utbildningsadministration, infrastruktur och IT som ska vara proaktiva, synkade och förse projektledarna med underlag, ha koll på detaljer och lagkrav, eventuella deadlines och alltid lösa och besvara nya frågor.
– Jag har ett ganska stort kontrollbehov och tar fullt ansvar för mina uppdrag. och då är överhörning, samarbete inom och över skolgränser viktigt, säger Helene Rune. Det är ett kompetent och viljestarkt gäng man jobbar med.
Arbetet pågår för fullt och de stora dragen i form av tidplaner, ekonomi, inventering av hyresavtal med mera är nästan klara.
– Arbetet går över i ett mer konkret skede, vi ska mäta lokalerna exakt, se över kontor och labb, vad som eventuellt behöver byggas om, ändras och så vidare.
Se över lärandemiljöer
Ytterligare ett steg är att tillsätta en arbetsgrupp med representanter för alla skolor som ska ta fram ett förslag på hur KTH:s lärandemiljöer ska eller bör utvecklas och rustas. Detta just med tanke på att allt fler studenter kommer till KTH Campus i samband med inflyttningen från Kista och Södertälje. Förslagen ska också gå i linje med olika utvecklingsprojekt som pågår inom utbildning till exempel tentapiloten, e-lärande och Framtidens utbildning. Uppdraget beslutade rektor om den 12 mars i form av ett tilläggsuppdrag till programdirektivet. (Diarienummer V-2024-0084 KS-kod 2.2)
Den 15 september ska den gruppen, med Helene Rune som koordinator, presentera sitt förslag.
Många undrar nog ändå hur alla ska få plats när fem campus blir tre?
– Jag är inte orolig. KTH har klarat en pandemi och hittat olika lösningar till exempel när det gäller undervisning och nyttjande av digital teknik. Det gäller att vara pragmatisk och fritänkande – ytor kan alltid användas på nya sätt. Studenterna kommer att få plats, lektionssalar skulle kunna fungera som studieplatser utanför schemalagd tid - som det var förr.
Vi ska dock inte göra avkall på kvalitet och renommé.
Text: Jill Klackenberg
Foto: Marta Marko-Tisch