”Pendlingen den största utmaningen”
I höst har några lärare från KTH Södertälje flyttat med studenterna och undervisat på KTH på Valhallavägen. Hur har det fungerat att få en ”ny” arbetsplats och en ny resväg. Vi tog pulsen på två lärare som har en delvis ny vardag.
Johan Kristoffersson
Vad funkar bra med nya situationen?
– Jag undervisar numera bara i Stockholm. Men jag är enhetschef för medarbetare i Södertälje. För studenterna, däremot, tror jag detta är bra, åtminstone är de studenter jag möter väldigt positiva till att läsa i Stockholm. Men ska jag vara ärlig ser jag ytterst få fördelar med att arbeta på två olika orter samtidigt. Jag tycker att det hade varit bättre att flytta allt på en gång, men med hänsyn till alla olika parametrar var inte det möjligt. Så det är lite rörigt. Nu ser jag fram emot när medarbetare och studenter är samlade på ett ställe (även om några medarbetare och studenter ska flytta till Flemingsberg).
Vad är utmaningarna?
– Att resa till Stockholm i stället för Södertälje är nog den största utmaningen. En annan stor utmaning för mig och för institutionen har varit att behöva täcka upp för kollegor som valt att sluta på KTH med anledning av campusflytten. Att ha rätt sak på rätt plats, t ex kursbok, undervisningsmaterial, närvarolista etc eller vad det nu är man behöver, är också en utmaning. Det har också varit knepigt med salsbokningar då det är svårt att boka om undervisningspass i Stockholm. I Södertälje har vi ett överskott av salar - vilket är dyrt - men det har medfört stor flexibilitet. Att vara en närvarande chef i Södertälje är en stor utmaning. Det är många frågor som vanligtvis löses när man träffas i korridorerna. Nu sker inte de träffarna lika ofta som tidigare.
Hur kändes det när du fick veta att ni skulle flytta från Södertälje?
– Det kändes naturligtvis tråkigt. Jag har jobbat på KTH Södertälje sedan 2018. Det har hänt väldigt mycket bra saker under den perioden. På sikt tror jag det kommer bli bra i Stockholm, men övergångsperioden är ansträngande. Det uppstår merarbete men det är också psykiskt påfrestande med oklarheter om hur framtiden kommer bli då det är många saker som ändras på en och samma gång, som nytt campus, nya kollegor, nya utbildningsprogram, nya kurser och fler studenter.
Hur har omställningen varit, generellt?
– Det har fungerat bra. Jag driver samma kurser som tidigare men på ett nytt campus. Teknik/salar skiljer sig naturligtvis åt, men det kommer man in i snabbt. Sedan finns det ju både campuskarta och Google maps. Ibland visar studenterna mig till rätt sal när jag snurrar runt i korridorerna.
Har det funnits något speciellt att ta hänsyn till när man lägger schema?
– För att möjliggöra att kunna delta vid APT/enhetsmöten/institutionsmöten och andra möten i Södertälje så har jag avsatt måndagar för att vara i Södertälje (det går dock inte alltid). Det betyder att jag inte kan hålla i undervisning i Stockholm på måndagar. Det fungerar överlag bra.
Joel Norman
Vad funkar bra med nya situationen?
– Det är ju fortfarande KTH, så mycket känns igen och fungerar på liknande sätt, till exempel teknik i salar och schemaläggning. IT-support är nära och kvicka att hjälpa till.
Vad är utmaningarna?
– Det är definitivt pendlingen! För mig är det minst 80 min enkel resa kommunalt. Dessutom är det ett större campus och till en början var det svårt att hitta. Stundtals är det långt att gå. Jämfört med Södertälje är allt mer decentraliserat. På Valhallavägen har jag ingen kontorsplats och det kan vara svårt att hitta lokal för rättning av papperstentor. Tekniken varierar en del mellan salarna och det är mycket tavlor med krita!
Hur kändes det när du fick veta att ni skulle flytta från Södertälje?
– Tänkte ”Kul med nytt campus. Men mindre kul med pendling.” Så både plus och minus.
Hur har omställningen varit, generellt?
– Skulle säga ”hanterbar”. Men vid arbetstoppar har det varit krävande.
Berättat för: Anna Gullers