Utredning om Electrumlabbet visar olika vägar
Utredningen om Electrumlaboratoriet som gjorts under våren är klar. Den mynnar ut i en rad rekommendationer, belyser användningen och ekonomin samt visar fyra möjliga vägval för framtiden.
– Det är viktigt att bli klar över vilken roll KTH vill spela i den svenska delen av European Chips Act, säger Stefan Bengtsson, tidigare rektor på Chalmers och professor i fasta tillståndets elektronik, som gjort utredningen.
Utredningen beslutades som en följd av universitetsstyrelsens beslut i november förra året om att koncentrera KTH:s verksamhet till tre campus och därmed flytta verksamheten från Kista förutom Electrumlabbet som skulle utredas i stället.
Fyra scenarier
Av utredningen som bland annat bygger på ett 30-tal intervjuer framkommer att de fyra olika scenarierna som KTH ska titta vidare på är:
1. Fortsätta som förut. Labbet har i stort samma förutsättningar och verksamhet som i dag, men man kan överväga vem som ska vara huvudman.
2. Satsa på forskning och utbildning inom halvledare, det vill säga den akademiska användningen av labbet, och KTH fortsätter vara huvudman.
3. Satsa på forskning och utbildning inom halvledare, men hitta annan huvudman.
4. Avveckla eller flytta den akademiska verksamheten vid labbet och KTH lämnar det.
Electrumlabbet utgör tillsammans med Nanolabbet på Albanova en av fyra noder när det gäller mikro- och nanoframställning i Sverige. Tillsammans med noder vid Uppsala universitet, Lunds universitet och Chalmers utgör de den nationella forskningsinfrastrukturen Myfab, som kommer att utvärderas av Vetenskapsrådet.
– Jag tror att det är viktigt att KTH är klar med sitt beslut om inriktning innan Vetenskapsrådet börjar utvärdera Myfab under hösten så att det är tydligt vad som gäller, säger Stefan Bengtsson.
På lång sikt
När det gäller tidsperspektivet är Stefan Bengtsson, i sin rapport, tydlig med att de strategiska beslut som KTH fattar bör vara långsiktiga.
– Det är viktigt att det man bestämmer sträcker sig åtminstone fem-tio år framåt i tiden. Om cirka tio år får man räkna med att lite större investeringar i själva renrumslaboratoriet behöver göras.
Nu ska rapporten diskuteras internt på KTH där de olika för- och nackdelarna behöver vägas mot varandra noga.
– Genom utredningen har vi ett mycket bra kunskapsunderlag och också insiktsfulla observationer och rekommendationer. En viktig slutsats är att ett beslut avseende det långsiktiga vägvalet bör fattas senast under hösten 2024 så det är vårt nästa steg, säger Anders Söderholm, rektor.
Utredningen Slutrapport Electrum (pdf 2,3 MB) initierades i samband med universitetsstyrelsens beslut om campusflyttar den 22 november 2023 .
Text: Jill Klackenberg