"I kursmodulen ingår introduktion till civilingenjörsprogrammet, studieteknik och introduktion till yrkesrollen civilingenjör. Även kunskap och förmågor inom jämställdhet, mångfald och likabehandling ingår."
Lärandemål
Efter godkänd kurs ska studenten kunna:
"Diskutera och reflektera över jämställdhet, likabehandling och mångfald i ett för student- och yrkesrollen relevant perspektiv."
Målet med kursen är att, utifrån ett gestaltningsperspektiv, utveckla kunskap om hur arkitekturen fungerar som en del i en serie rumsliga, kulturella, tekniska, ekonomiska, politiska, sociala och ekologiska processer samt problematisera arkitektämnet utifrån frågor om makt, estetiska värdesystem, kultur och genus.
Lärandemål
Efter genomgången kurs skall studenten kunna:
använda, diskutera och problematisera de i kursen introducerade grundläggande begreppen för arkitekturämnet
utifrån ett gestaltningsperspektiv, reflektera över hur arkitekturen fungerar som en del i en serie rumsliga, kulturella, tekniska, ekonomiska, politiska, sociala och ekologiska processer
använda, diskutera och problematisera gestaltningsprocessen i relation till arkitekturämnet
problematiserar arkitekturämnet utifrån frågor om makt, estetiska värdesystem, kultur och genus.
Kursen utgör en introduktion till arkitektyrket och dess identiteter. Målet med kursen är att utveckla kunskap om olika perspektiv på arkitekters roll i samhället samt hur arkitekter fungerar som en del i en serie kulturella, tekniska, ekonomiska, politiska, sociala och ekologiska processer. Kursen belyser den historiska utvecklingen av arkitektyrket och olika arkitekturverksamheter, den studerar samtida praktiker och tendenser samt problematiserar arkitektyrket utifrån frågor om makt, estetiska värdesystem, kultur och genus.
Lärandemål
Efter genomgången kurs skall studenten kunna:
använda, diskutera och problematisera de i kursen introducerade perspektiven på arkitektyrket och arkitekters roll i samhället
beskriva och reflektera hur arkitekter fungerar som en del i en serie kulturella, tekniska, ekonomiska, politiska, sociala och ekologiska processer
ha kunskap om den historiska utvecklingen av arkitektyrket och sätta den i relation till samtida praktiker och verksamheter inom arkitekturområdet
problematiserar arkitektyrket utifrån frågor om makt, estetiska värdesystem, kultur och genus.
Beskriva den generella organisationslärans huvudsakliga perspektiv och utvecklingslinjer i termer av strukturella-, human resource-, politiska- samt symboliska forskningsperspektiv, samt kompletterande perspektiv såsom ledarskap, genus, intersektionalitet och entreprenörskap
Analysera praktiska ledningssituationer med hjälp av dessa perspektiv och visa på hur olika perspektiv leder till olika slutsatser men också kan komplettera varandra
Beskriva projektledningslärans övergripande struktur som ett både praktiskt och vetenskapligt framväxande kunskapsområde vars utövare måste kunna hantera komplexa uppgifter med bäring på teknik, ekonomi, hållbarhet, etik och samhällsutveckling
Formulera projektmål som är realistiska, lösningsneutrala och utvärderingsbara
Formulera och analysera praktiska problem i industriellt företagande m h a projektledningslärans verktyg och teoretiska modeller, samt med hjälp av dessa verktyg och modeller ge rekommendationer om hur styrningen av ett projekt kan förberedas, genomföras och förbättras
Förklara relationen mellan projektorganisationer och permanenta organisationer, samt beskriva vilka lösningar som finns på de problem som är inbyggda i denna relation
Beskriva de huvudsakliga uppgifterna och ansvarsområdena för en projektledare över projektets hela livscykel i industriella och teknikintensiva miljöer samt analysera sitt eget lärande och kunskapsutveckling i relation till detta
Kursen fokuserar på skolan och andra utbildningsmiljöer som arbetsorganisationer. Den ger en introduktion till organisationsteori med ett maktperspektiv, i syfte att förbereda de studerande för eget analys- och utvecklingsarbete i sin lärarpraktik. Organisationsperspektivet är viktigt för att kunna förstå både på vilket sätt strukturer och kulturer formar oss som människor och ger oss olika förutsättningar att uppnå olika mål. Vi kommer att särskilt rikta vår uppmärksamhet påfrågor om makt och sociala kategorier såsom kön/genus, klass och etnicitet. Utifrån våra analyser kommer vi att reflektera över på vilket sätt skolan och andra utbildningsmiljöer kan utvecklas till mer jämlika och jämställda arbetsorganisationer.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
Beskriva och diskutera centrala begrepp och teorierkring skolor och andra utbildningsmiljöer ur ett organisationsteoretiskt perspektiv samt redovisa dessa skriftligt och muntligt
Identifiera och formulera en vetenskaplig frågeställning som problematiserar organisatoriska praktiker i en verksamhet/organisation utifrån teoretiska begrepp som makt, kön/genus, etnicitet, klass, jämställdhet, mångfald och ledarskap
Utforma en forskningsplan för hur denna vetenskapliga frågeställning skall omsättas i principer för insamling, systematisering och analys av empiriskt material i en verksamhet/organisation
Analysera empiriska studier i relation till den vetenskapliga frågeställningen och muntligt och skriftligt presentera en sammanhållen vetenskaplig slutrapport för vetenskaplig granskning
Denna kurs är en social, kulturell, filosofisk och historisk undersökning av genus och teknik. Med utgångspunkt i antagandet att varken design eller användning av teknik är något genusneutralt utforskar kursen samkonstruktioner av genus och teknik i såväl kritisk teori som teknologiska praktiker. Med hjälp av feministiska teknik- och vetenskapsstudier (STS) samt feministisk medieforskning tillhandahåller kursen kritiska perspektiv på kopplingar mellan genus och teknik. Kursen avser också ge förståelse för hur teknik och genus samspelat genom historien exempelvis inom områden som arbetsorganisation och teknikintroduktion.
Kursen syftar inte endast till att analysera teknik, utan även att bidra med en kritisk genusmedvetenhet för sätt att tänka och utveckla ny teknik. Kursen arbetar dels med att utveckla analyser av teknik och dels med att utforska vad dessa analyser kan göra för skillnad för teknikutvecklingen.
Examinationen består av aktivt deltagande i seminarier, korta reflektionstexter, och en avslutande akademisk uppsats. En del av detta arbete är kopplat till sätt att tänka, modellera eller skissa teknik och teknikutveckling på annorlunda sätt, för att synliggöra designimplikationer ur ett genuskritiskt perspektiv.
Lärandemål
Denna kurs syftar primärt till att ge studenten kritiska redskap och perspektiv för att förstå kopplingar mellan genus och teknik. I förlängningen syftar den även till att stödja tänkande kring och utveckling av teknik på nya, annorlunda sätt.
Efter kursen ska studenten kunna:
* kritiskt analysera kopplingar mellan genus och teknik i teori och praktik
* skriva en akademisk uppsats på området genus och teknik som bygger på kursens centrala begrepp och perspektiv
* ha grundläggande förståelse för hur genus och teknik samspelat under 1800- och 1900-tal.
* föreställa sig och föreslå sätt att utveckla teknik på som bryter mot eller förändrar genusnormativa teknologiska praktiker
