Här presenteras en lista över begrepp, inklusive kortare förklaringar inom området jämställdhet, mångfald och lika villkor. Här finns även förslag på fördjupande material.
Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering, samt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett:
Kön
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder
Krav på aktiva åtgärder finns endast inom arbetslivet och utbildningsområdet.
Aktiva åtgärder på högskolan - motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter
Aktiva åtgärder ska förebygga att studenter och sökande diskrimineras, eller på annat sätt får begränsade möjligheter, på högskolan på en generell och strukturell nivå. Arbetet med aktiva åtgärder handlar alltså inte om att åtgärda problem som redan uppkommit i ett enskilt fall, utan om att förebygga att studenter och sökande diskrimineras eller på annat sätt får begränsade möjligheter.
Fem områden
Som högskola ska vi arbeta med aktiva åtgärder inom fem områden:
1. Antagning och rekrytering
Som högskola måste vi undersöka och, om det behövs, genomföra åtgärder så att våra utbildningar attraherar sökande oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
- Hur beskriver vi utbildningarna i vår marknadsföring, i informationsmaterial och i kontakter med potentiella sökande?
- Hur går antagningen till i praktiken och hur bemöter vi sökande under rekryteringsprocessen?
Urvals- och behörighetsvillkoren ska inte bara leva upp till kravet på att vara icke-diskriminerande, utan ska också utformas så att de inte innebär risk för att någon diskrimineras.
2. Examinationer och bedömningar
Som högskola måste vi undersöka om det finns risker för att bedömningar av studenternas studieprestationer - medvetet eller omedvetet - påverkas av faktorer som har samband med någon diskrimineringsgrund. Vi behöver också säkerställa att kursplaner samt regler och rutiner för bedömningar inte riskerar att försämra möjligheterna för någon grupp oavsett diskrimineringsgrund.
- Behövs utbildning av personal för detta?
3. Studiemiljö
Begreppet studiemiljö syftar på både den fysiska och den psykosociala miljön.
I den fysiska studiemiljön ingår till exempel lokaler, hjälpmedel och utrustning.
- Är den fysiska studiemiljön tillgänglig för alla? Hur säkerställer vi det?
Den psykosociala studiemiljön omfattar bland annat bemötandefrågor, tilltal och olika former för umgänge. I det ingår att undersöka risker för trakasserier eller sexuella trakasserier, samt utforma riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier.
- Finns det en jargong bland studenter och lärare där det förekommer rasistiska, sexistiska eller på annat sätt nedsättande kommenterar eller skämt? Vilka konkreta åtgärder behöver vi genomföra?
4. Studier och föräldraskap
Som högskola ska vi underlätta för studenter att kombinera studier med föräldraskap. Det handlar till exempel om hur vi organiserar undervisningen.
- När är undervisningen förlagd?
- Kan vissa moment utföras på distans?
- Finns det särskilda behov när det gäller lokalerna?
5. Undervisningsformer och organisering
Undervisningsformer och organisering av utbildningen handlar bland annat om hur vi genomför undervisningen: föreläsningar, seminarier, distansundervisning, online-kurser och liknande. Det kan också handla om att se över när och var undervisningen äger rum.
- Finns det risk för att undervisningens form och organisering kan ha en negativ inverkan på någon grupp studenter? Har det ett samband med en eller flera diskrimineringsgrunder?
Du kan läsa mer om aktiva åtgärder på
diskrimneringsombudsmannens webbplats
, och mer om hur vi kan arbeta med aktiva åtgärder kan du hitta i DO:s e-utbildning
.
Aktiva åtgärder på arbetsplatsen
Arbetsgivare ska genom aktiva åtgärder:
Förebygga diskriminering på arbetsplatsen
Främja lika rättigheter och möjligheter på en generell och strukturell nivå
Antirasism handlar om att reagera och att proaktivt motverka rasistiska handlingar, organisationer och strukturer.
Assimilering innebär att någon tvingas, eller självmant väljer, att anpassa sig till rådande normer. Alltså en process mot fullständig anpassning till majoritetens kultur.
En person som identifierar sig med det vid födseln tilldelade könet. Till exempel: ”Jag föddes som man och har alltid identifierat mig som man.”
Civilkurage handlar om att våga ingripa för att förändra en situation. Det kan till exempel vara att stå upp för någon som blir utsatt för en kränkande kommentar.
Diskriminering i korthet
Diskriminering enligt diskrimineringslagen innebär att någon missgynnas eller kränks i samband med någon av diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder).
Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt.
Även bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera är former av diskriminering.
Diskrimineringslagen 2008:567
Diskrimineringslagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
4 § I denna lag avses med diskriminering
direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder,
indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet,
bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till – de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, – varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt – andra omständigheter av betydelse,
trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder,
sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet,
instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1–5 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Lag (2014:958).
Diskrimineringsgrunderna är de sju som omfattas av Diskrimineringslagen;
Kön
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder
Definitioner av diskrimineringsgrunderna
Kön
Att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att korrigera eller har korrigerat sin könstillhörighet.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet
Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Religion
Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis islam, judendom, kristendom eller hinduism
Annan trosuppfattning
Med annan trosuppfattning menas sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism.
Funktionsnedsättning
En varaktig fysisk, psykisk eller begåvningsmässig begränsning av en persons funktionsförmåga som uppkommit vid födseln eller uppstått genom sjukdom eller skada, eller som förväntas uppstå.
Sexuell läggning
Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder
Uppnådd levnadslängd.
"Feminism är dels en övergripande teori och dels en politisk rörelse rörelse bestående av flera olika inriktningar. Gemensamt för inriktningarna är målsättningen att förändra maktstrukturer knutna till kön. Olika feministiska riktningar, feminismer, förklarar orsakerna till mäns och kvinnors olika villkor på olika sätt. Den feministiska politiska rörelsen arbetar också på olika sätt för att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i samhället. En del feminister menar att kvinnornas sämre ställning kan försvinna genom politiska förändringar och nya lagar. Andra anser att det inte räcker utan att man måste förändra hela samhället totalt."
I lagen definieras funktionsnedsättning så här: ”Varaktiga, fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller förväntas uppstå.” (Diskrimineringslagen, 2008:567)
Lagen syftar till att göra Sveriges högskolor mer tillgängliga och att motverka diskriminering.
Genus i korthet
Ett analytiskt begrepp som utvecklats inom genusforskning
Genusforskning är ett brett, tvärvetenskaplig fält som beskriver, tolkar och problematiserar betydelser av kön
Definieras som socialt och kulturellt konstruerat, dvs. betydelser av kön skapas i relation till tid och rum
Maktperspektiv är centralt för förståelsen av hur genus konstrueras
Inbegriper ofta ett intersektionellt perspektiv där fler maktdimensioner än kön tas i beaktande, t ex etnicitet och sexualitet
Jämställdhetsmyndighetens definition
"Med begreppet genus avses inte det biologiska könet, utan de aspekter av kön som är socialt och kulturellt konstruerade, det vill säga de föreställningar, idéer och handlingar som formar våra sociala kön. Termen genus är ett socialt konstruerat klassifikationssystem som delar in människor i två kategorier, kvinnor och män, och som förknippar dessa kategorier med olika uppsättningar beteendemässiga, kulturella, psykologiska och sociala egenskaper och handlingsmönster. Vad som uppfattas som ”kvinnligt” respektive ”manligt” är inte något definitivt, utan något föränderligt som vi ständigt skapar och omförhandlar. Begreppet genus infördes i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning på 1980-talet. Relationen mellan könen samt varierande uppfattningar om vad som uppfattas som manligt och kvinnligt betonas."
Lilla genushäftet 3.0 ger en introduktion till genusbegreppet, bakgrunden till genusforskning samt grundläggande genusvetenskapliga teorier, begrepp och resonemang.
Hedlin, Maria (2021). Lilla genushäftet 3.0: Om genus och skolans jämställdhetsmål. Linnéuniversitetet
Länk till
"Genusforskningen är ofta tvärvetenskaplig, med begreppet genus i fokus. Benämningen används sedan mitten av 1990-talet även i forskningspolitiska sammanhang och har med tiden ersatt benämningar som kvinno- och jämställdhetsforskning. Genusforskningen tar sin utgångspunkt i maktförhållandet mellan könen och undersöker kvinnors och mäns liv och livsvillkor och könets sociala och kulturella manifestationer i både då- och nutid. Den kritiserar och omtolkar även forskning som gjort manlighet till norm och är på det sättet av både kompletterande och förändrande karaktär. Inom forskningsfältet studeras även de processer genom vilka kunskap skapas och utifrån ett vetenskapskritiskt perspektiv synas det sammanhang forskaren själv ingår i."
Homosexualitet innebär att du har förmågan att bli kär i och/eller attraherad av någon av samma kön. Bisexualitet innebär att du har förmågan att bli kär i eller attraherad av människor oavsett kön. Homo- och bisexualitet är sexuella läggningar, till skillnad från trans- och queer som mer handlar om identitet, alltså vem du är och känner dig som.
Den sociala norm eller grupp av normer som säger att det normala, naturliga, förväntade eller önskvärda i ett samhälle är att sexuella handlingar, begär och familjebildningar är något som förekommer mellan kvinnor och män. Därmed blir sexuella handlingar, begärsinriktningar etc. mellan personer av samma kön betraktade som onormala, onaturliga, eller oönskade.
Hudfärg ingår i diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet. Enligt diskrimineringslagen ska diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet förstås som ”nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande”.
"När vi talar om människor i termer av hudfärg refererar vi mer generellt till människors utseende och deras förmodade ursprung. Med andra ord kan vi antingen tolka hudfärg bokstavligt varvid det förlorar sin sociala mening och alltså är ointressant ur diskrimineringssynpunkt, eller så ger vi det en socialkonstruktivistisk betydelse som ligger mer i linje med det som engelsktalande syftar på när de talar om ”race”." (Vit, svart eller brun: handbok om aktiva åtgärder kopplat till hudfärg. (2019)
Fördjupning
”Vidga normen” är ett projekt som syftar till att hjälpa organisationer att skapa jämlikhet på jobbet och att motverka diskriminering genom aktiva åtgärder. Projektet drevs av Länsstyrelsen i Stockholms län med finansiering från Europeiska socialfonden och avslutades 2021.
Projektet har producerat flera handböcker, utbildningsfilmer, poddar, seminarium, m.m. som går att finna på
projektets webbplats
. Allt material om presenteras här är utgivet av av Länsstyrelsen Stockholm 2021 inom ramen för projektet
Vidga normen
.
Utbildningen ”Vidga normen i praktiken” syftar till att stärka kompetensen kring att arbeta med aktiva åtgärder kopplat till hudfärg. Utbildningen består av fem filmer där reflektionsövningar varvas med föreläsningar. Det finns även en verktygslåda i form av ett kompendium med övningar och lästips.
"Ser du inte hudfärg? Gå från färgblindhet till färgmedvetenhet. Filmen ger en introduktion till hudfärgens roll och betydelse i arbetslivet. Längd: 8:27 min."
2. Språk
Hudfärg spelar roll. Här lär du dig om diskrimineringsgrunden hudfärg och hur den tar sig i uttryck i arbetslivet. Längd: 11:25 min.
3. System för kartläggning och uppföljning
Det som mäts, det blir gjort. Här fokuserar vi på vikten av ett evidensbaserat, målstyrt arbete kopplat till hudfärg och hur det kan genomföras. Längd: 7:07 min.
4. Inkluderande kultur
En ”god” stämning kan vara giftig. Här beskriver vi hur organisationskulturer skapas och hur de kan riskera att vara mer eller mindre inkluderande med avseende på hudfärg. Längd: 10:16 min.
5. Ledarskap
Är lika för alla bäst? Här fokuserar vi på ledarskap och hur arbetet med aktiva åtgärder ska ledas, och om det finns någon skillnad i att leda homogena grupper jämfört med grupper som präglas av olikhet, sett till hudfärg. Längd: 9:34 min.
"Vi svenskar varken ser eller pratar om hudfärg. Även om vi gärna ser på oss själva som jämlika visar statistiken något annat: att hudfärg påverkar individens möjligheter på svensk arbetsmarknad. I poddens premiäravsnitt möter vi Katarina de Verdier, projektledare för Vidga normen."
2. Vilken betydelse har språket i arbetet mot diskriminering?
"Vi pratar vi om att sätta ord på vår verklighet för att kunna skapa förändring. Vi pratar också om varför färgblindhet är problematiskt i arbetet mot diskriminering kopplat till hudfärg. Gäster: Marie Cham, utbildare i Vidga normen i praktiken på Länsstyrelsen Stockholm och Mats Landqvist, språkforskare vid Södertörns Högskola."
3. Varför är det viktigt att mäta ojämlikhet?
"I det här avsnittet djupdyker vi i ämnet system för mätning tillsammans med vår gäst Nick Jones konst- och bibliotekschef i Huddinge kommun. Vad betyder det att mäta? Och hur kan vi jobba med jämlikhet om vi inte har någon kunskap om hur nuläget faktiskt ser ut?"
4. Konsekvenser av vithet på arbetsmarknaden
"Vad innebär svensk vithet och hur påverkar den arbetsmarknaden? Gäst: Tobias Hübinette, forskare i kritiska rasstudier vid Karlstad universitet."
5. Inkluderande arbetsmiljö
"Hur bygger man en inkluderande arbetsmiljö och gruppidentitet på en arbetsplats? Hur fungerar mikroaggressioner och varför uppstår de? Gäst: Yonnas Seyoum, utvecklingsledare på Länsstyrelsen, och Malin Svensson, samhällsvetare."
6. Vilken roll spelar fackförbunden i skapandet av ett jämlikt arbetsliv?
"Fackförbunden har haft en avgörande roll i utvecklingen av arbetsrätten – många skulle även säga att de haft en betydande roll för demokratins utveckling. Vilken roll spelar fackförbunden i dag, i arbetet för ett jämlikt arbetsliv? Gäster: Anna Troberg, förbundsordförande på DIK, facket för kultur, reklam och kommunikation, och Kitimbwa Sabuni, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm"
7. Antirasistiskt ledarskap
"Vad spelar ledarskap och organisationsstruktur för roll i frågor kopplade till hudfärg? Det pratar vi om i detta avsnitt av Vidga Normen Podden tillsammans med Kitimbwa Sabuni, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm."
8. Utmaningar och lärdomar
"Vilka utmaningar och lärdomar har de organisationer gjort som deltagit i Vidga Normen i praktiken? Gäster: Susanna Berg från TietoEVRY och Jesper Isaksson från Roslagsskolan."
9. Hudfärgens betydelse i kriser
"I detta avsnitt samtalar programledarna med Kitimbwa Sabuni, utvecklingsledare på Länsstyrelsen Stockholm, om hudfärgens betydelse i kriser som Corona-pandemin. Avsnittet spelades in i april 2020, strax efter att pandemin startat, och publiceras nu inför det återhämtningsarbete som påbörjas."
10. Summering, reflektion och framtidsspaning
"Summering och reflektion kring hur samtalet förändrats under projektets gång och en spaning in i framtiden. Gäster: Kitimbwa Sabuni och Katarina de Verdier i rollen som utbildare respektive projektledare inom projektet Vidga Normen i praktiken på Länsstyrelsen Stockholm."
En person som identifierar sig mellan, bortom eller med båda av de juridiska könskategorierna kvinna och man. Till exempel: ”Jag är ickebinär och vill bli omtalad som hen istället för hon eller han.”
Social gemenskap och jämlika förutsättningar
Inkludering innebär att människor ska få vara med på samma villkor och att allas röster ska vägas lika tungt oavsett kön, etnicitet, ålder etc. Motsatsen till inkludering är exkludering, alltså att stänga ute.
Tips
Cultivating a culture of inclusion
"Be willing to let go of your biases and learn." Tips for cultivating an open, inclusive work culture for all.
Ett intersektionellt perspektiv kan hjälpa till att synliggöra hur olika maktordningar samspelar
"Ordet intersektionalitet kommer från engelskan intersection, som kan betyda vägkorsning eller skärning. Det används för att beteckna hur olika maktordningar och diskrimineringsgrunder påverkar och ibland förstärker varandra, en enskild maktordning kan inte förstås oberoende av andra. Utförandet av en intersektionell analys förutsätter dock inte att samtliga maktordningar lyfts, en kan istället välja de kategorier som är relevanta för den aktuella analysen. [...]
När vi jobbar med jämställdhet är det viktigt att i både teori och praktik ha intersektionalitet i åtanke eftersom det synliggör att vare sig gruppen kvinnor eller gruppen män är enhetlig och att det dessutom finns personer som inte definierar sig inom dessa kön. Grupper som alla män eller alla kvinnor, har till exempel inte samma livserfarenheter eller levnadsvillkor. Därför är det i ett jämställdhetsarbete centralt att se att olika maktordningar kan samspela. [...]
Utgångspunkten för jämställdhetsarbetet bör därför vara ”alltid kön, men inte bara kön” – det vill säga att inte analysera kön separat från andra kategorier."
Kimberlé Crenshaw. The urgency of intersectionality. TEDWomen 2016
"Now more than ever, it's important to look boldly at the reality of race and gender bias -- and understand how the two can combine to create even more harm. Kimberlé Crenshaw uses the term "intersectionality" to describe this phenomenon; as she says, if you're standing in the path of multiple forms of exclusion, you're likely to get hit by both. In this moving talk, she calls on us to bear witness to this reality and speak up for victims of prejudice."
Kimberlé Crenshaw - On Intersectionality - keynote - WOW 2016, 14 mars 2016, Southbank Centre
"Professor Kimberlé Crenshaw, - the academic who coined the term ‘intersectionality’ and co-founder of the African American Policy Forum - gives a keynote on the unique challenges facing women and girls of colour when it comes to the struggle for gender equality, racial justice and wellbeing."
Kimberlé Crenshaw: What is Intersectionality? 22 juni 2018, National Association of Independent Schools (NAIS)
"Kimberlé Crenshaw, a 2017 NAIS People of Color Conference speaker, civil rights advocate, and professor at UCLA School of Law and Columbia Law School, talks about intersectional theory, the study of how overlapping or intersecting social identities—and particularly minority identities—relate to systems and structures of discrimination."
Professor Kimberlé Crenshaw Defines Intersectionality. 14 sep. 2018
På KTH används förkortningen JML för arbetet för att främja jämställdhet, mångfald och lika villkor.
"Jämlikhet handlar om alla individers lika värde avsett kön, ras, religion, social tillhörighet, mm. I politiska sammanhang handlar det även om inflytande och sociala förhållanden. Jämlikhet kan motiveras från olika utgångspunkter, t.ex. religion, naturrättsliga föreställningar, liberalism, socialism och demokrati."
Jämställdhet är ett politiskt begrepp som betonar jämlikhet mellan kön. Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet.
Jämställ.nu om jämställdhet
"I Sverige finns i dagsläget två juridiska kön – kvinna och man – och det är dessa som jämställdhetspolitiken i regel utgår ifrån. Det är dock viktigt att ha i åtanke att det finns personer som inte identifierar sig inom tvåkönsnormen, liksom att det är viktigt att ha i åtanke att vare sig gruppen kvinnor eller gruppen män är enhetlig.
För att uppnå jämställdhet kan kvinnor och män behandlas lika, eller olika. Till exempel kan kvinnor och män ha lika lön för likvärdigt arbete eller så kan kvinnor och män behandlas med olika läkemedel och metoder inom sjukvården för att den ska vara jämställd.
Jämställdhetsarbetet kan ha olika fokus. Det kan handla om att kvantitativt uppnå en jämn fördelning av kvinnor och män, eller om att vidta åtgärder för att förändra maktförhållanden mellan könen.
Att arbeta med jämställdhet ur ett kvantitativt perspektiv innebär att sträva efter jämn könsfördelning mellan män och kvinnor på arbetsplatsen, på utbildningar, på maktpositioner och på olika befattningsnivåer i samhällsinstitutioner och i olika organisationer. En jämn könsfördelning anses råda då andelen kvinnor respektive män i en grupp är 40/60 procent eller jämnare.
I det kvalitativa jämställdhetsarbetet står kvinnors och mäns villkor i fokus. Det handlar om att uppmärksamma attityder, normer, värderingar och ideal som påverkar kvinnors och mäns möjlighet att påverka i skolan, på arbetsplatsen, i politiken och inom andra samhällsområden. Det kvalitativa jämställdhetsarbetet tar sig an de strukturer som inte nödvändigtvis förändras i och med en jämn fördelning av kvinnor och män.
Men det går inte alltid att tydligt särskilja kvantitativt arbete från kvalitativt. Innan det kvantitativa jämställdhetsarbetet startar ska man ta ställning till vad som ska mätas och varför, ett arbete som ofta är kvalitativt. En kvantitativ mätning kan därtill följas upp av en kvalitativ analys. Det kan handla om att kvalitativt analysera de upptäckter som gjorts för att finna de bakomliggande orsakerna till ojämställdheten.
Att varken kvinnor eller män är enhetliga grupper kan uppmärksammas med hjälp av ett så kallat intersektionellt perspektiv. En intersektionell analys lyfter att exempelvis olika kvinnor har olika erfarenheter och förutsättningar, och därmed också behov av olika insatser. En intersektionell analys lyfter också att olika maktstrukturer kan samspela. Till exempel har en högutbildad vit man en helt annan maktposition än en lågutbildad man med mörk hud.
Utgångspunkten för jämställdhetsarbetet bör därför vara alltid kön, men inte bara kön."
Källa:
Jämställ.nu
. (Jämställ.nu är en nationell resurs för jämställdhet. Här hittar du fakta om jämställdhet, praktiska exempel och konkreta verktyg för jämställdhetsarbete.)
Jämställdhetsmyndigheten om jämställdhet
"Att arbeta för ökad jämställdhet är att verka för att alla människor ska kunna forma sina liv som individer, utan att föreställningar om kön begränsar oss. Målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Mer än könsfördelning
Jämställdhet handlar inte bara om jämn könsfördelning utan också om att uppmärksamma attityder, normer, värderingar och ideal som påverkar livsvillkoren för kvinnor och män inom samhällets olika områden. Därför bedrivs arbetet för jämställdhet ofta med två olika fokus, där det ena hjälper oss att skapa en tydlig bild av olika situationer och förhållanden med hjälp av mätbara faktorer, medan det andra problematiserar och granskar vilka normer och värderingar som ligger bakom de redovisade siffrorna.
Varken kvinnor eller män utgör några enhetliga grupper. En människas möjligheter i livet påverkas också av vilken socioekonomisk grupp man tillhör, var i landet man bor, liksom av etnicitet, ålder, sexuell orientering, funktionsförmåga och annat som faller inom ramen för diskrimineringsgrunderna. I arbetet med jämställdhet är det därför viktigt att reflektera över hur alla dessa kategorier samverkar med varandra. Först då är det möjligt att förstå hur ojämlikhet skapar olika förutsättningar för grupper eller individer."
Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden.Jämställdhet – jämlikhetOrdet jämställdhet används i Sverige när det gäller förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet med mera.
Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt
Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället, t.ex. inom olika utbildningar, yrken, fritidsaktiviteter och maktpositioner. Finns det mer än 60 procent kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad. Finns det mer än 60 procent män i en grupp är den mansdominerad. Kvalitativ jämställdhetinnebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället."
"Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att uppnå ett jämställt samhälle. Strategin innebär kortfattat att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet."
"Den här utbildningen ger en första orientering i vad jämställdhetsintegrering är. Den visar också hur jämställdhetsintegrering kan förbättra kvaliteten i det arbete som varje dag sker på myndigheter, i regioner och kommuner.
Kursen kastar ljus på offentlig sektors ansvar, men också möjlighet att bidra till ett mer jämställt samhälle. Du får exempel på vad jämställdhetsintegrering kan handla om, en introduktion till politiken som jämställdhetsintegrering ska bidra till, samt en avslutande inblick i hur jämställdhetsarbete bedrivs på två av landets myndigheter.
Kursen är ungefär en timme lång. Vill du inte gå hela kursen på en gång kan du lämna och fortsätta där du var när du lämnade."
Med kränkande särbehandling avses handlingar som riktas mot enskilda på ett kränkande sätt och kan leda till att de ställs utanför gemenskapen. Till exempel att systematisk ignorera en person genom att inte tala eller lyssna till hen.
Kön som det definieras i diskrimineringslagen innebär att en person är antingen kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att korrigera eller har korrigerat sin könstillhörighet.
Socialt, biologiskt och juridiskt kön
Socialt kön är det kön en person känner sig som och definierar sig som. Ingen utom personen själv kan bestämma detta och var och en har rätt att själva avgöra vilken könsidentitet en har. Hur en person uttrycker sitt kön kan göras till exempel genom kläder, kroppsspråk, frisyr, smink, socialt beteende och röst.
Biologiskt kön brukar definieras utifrån könsorgan och hormonnivåer.
Juridisk kön är det kön som står registrerat i folkbokföringen, pass eller legitimation. Juridiskt kön framgår också av den näst sista siffran i svenska personnummer. I Sverige är det man eller kvinna.
Det kön en person känner sig som och definierar sig som. Ingen utom personen själv kan bestämma detta och var och en har rätt att själva avgöra vilken könsidentitet en har.
Hur en person uttrycker sitt kön. Det görs till exempel genom kläder, kroppsspråk, frisyr, smink, socialt beteende och röst.
Lika villkor innebär lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet, etnicitet, social, kulturell eller religiös bakgrund, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det innebär att alla har samma förutsättningar till makt och inflytande, ekonomi, utbildning, hälsa, kroppslig integritet samt jämn fördelning av det obetalda omsorgsarbetet.
Lika villkor är en del av hållbar utveckling där demokrati, mänskliga rättigheter och rättvisa ska genomsyra all verksamhet.
Lika villkorsarbetet ingår i högskolans kvalitetsarbete och syftar till att främja och säkerställa mångfald, jämställdhet och tillgänglighet.
"Med maktordning avses den hierarkiska ordning i vilken olika grupper i samhället ges makt. Feminister har myntat termen könsmaktsordning, det vill säga att det finns en ordning i samhället enligt vilken kvinnor får mindre makt än män. Men det finns också maktordningar som styrs av klass, sexualitet, etnicitet, ålder, etc."
"Maskulinitetsforskning är en forskningsinriktning som inspirerats av feministisk teori och tänkande och som ägnar sig åt empiriska och teoretiska studier av mäns psykologiska, sociala och kulturella livsvillkor, livsstilar, attityder och handlingssätt. Maskulinitetsforskare intresserar sig för bl.a. mäns deltagande eller icke-deltagande i arbetet för könsjämställdhet. Historiska såväl som samtida manligheter studeras. Inom maskulinitetsforskningen betonas ofta att det existerar flera olika typer av manligheter parallellt."
Mångfald associeras till skillnader mellan sociala kategorier.
Inom högskolan kopplas mångfald ofta till de olika diskrimineringsgrunderna; ålder, etnicitet, religion och annan trosuppfattning, könsidentitet eller könsuttryck, kön, sexuell läggning och funktionsnedsättning.
I praktiken handlar mångfaldsarbete om att skillnader erkänns och uppskattas utan att stereotyper förstärks.
Normer är föreställningar, idéer och oskrivna regler som styr vårt beteende, våra värderingar och våra relationer till andra människor och hela samhället.
"Normer avser det ”normala” eller godtagna beteendet i till exempel en social grupp; konvention, praxis. Ett normsystem anger det normala mönster som individers handlingar bör överensstämma med. Normer kan delas in i rättsliga, ekonomiska, moraliska, estetiska, tekniska etc. De är i allmänhet intimt förbundna med sociala värden, och de utgör medel för att förverkliga tillstånd som värderas högt av den samhällsgrupp som bejakar dem. Formella lagar uttrycker en del av samhällets normsystem, andra förmedlas via traditioner, seder och bruk."
Normer är värderingar hos en själv som man kan ha reflekterat mer eller mindre kring att man faktiskt har. I alla sociala relationer i samhället finns det normer som utgör gränserna för hur vi förväntas och får vara. Normer är föränderliga och ser olika ut beroende på tid och plats. Normer är ofta också en fråga om makt. Att följa eller passera inom normen ger ekonomiska, politiska och sociala fördelar, medan normbrytare ges mindre utrymme.
En del normer är bra eftersom de gör att vi lättare kan förhålla oss till varandra i sociala sammanhang och inte skadar varandra. Till exempel är det norm att inte gå in i varandra på gatan, vilket är en bra norm. Andra normer är sämre och kan leda till orättvisor om de innebär att vi värderar människor och perspektiv olika. En sådan norm är heteronormen som förutsätter att alla människor antingen är tjej/kvinna eller kille/man och att alla dessutom är heterosexuella. Det gör att alla som inte passar in i heteronormen ses som avvikande eller annorlunda.
Normer är ofta osynliga syns först när en person bryter mot normen. Att bryta mot normer kan resultera i bestraffning i form av till exempel tystnad eller våld.
Normkritik
Normkritiken är ett verktyg för att upptäcka och synliggöra normer och privilegier, att vi blir medvetna om hur makt och norm hör samman. Normkritik innebär att inte fokusera på dem som uppfattas som avvikare i ett sammanhang, utan att fokusera på de normer och maktstrukturer som gör att dessa personer uppfattas som avvikare. Ett normkritiskt, eller normmedvetet, synsätt gör oss medvetna om vilka normer vi förhåller oss till och på så sätt blir det möjligt att aktivt välja vilka normer vi verkligen vill ha eller inte ha, i vår undervisning och i samhället i stort.
"Normkritik är ett verktyg för att komma åt själva grunden till varför ojämlikhet uppstår. Det handlar om att ställa kritiska frågor kring de normer som en verksamhet, exempelvis undervisning, vilar på, kring vilka som inkluderas respektive exkluderas i undervisningen, vilka som den är anpassad efter och vilka som missgynnas. Syftet med att granska normer är begripa vad som möjliggör diskriminering och att bli medveten om sina egna föreställningar för att kunna ge alla individer samma förutsättningar. Det kan även avse handlingsregel, påbud om hur man bör handla eller om hur något bör vara beskaffat eller organiserat. Inom moralfilosofi och politisk filosofi studeras huvudsakligen generella normer för moraliskt riktigt handlande eller för en riktig organisation av samhällen. Enligt en vanlig uppfattning kan normer inte logiskt härledas från beskrivningar av fakta. Många anser dessutom att normer varken är sanna eller falska."
Normkreativitet är en metod för att omsätta analys till praktik, att göra en förändring för att skapa vad vi vill ha istället för begränsande normer. Till exempel: ”Vid mina seminarier är det norm att vi i början av seminariet tillsammans bestämmer, eller repeterar våra sedan tidigare gemensamt bestämda, förhållningsregler för seminariet. Det kan vara att vi ska respektera varandra, att alla ska få komma till tals och få prata till punkt, osv.”
Rasism är begränsande strukturer som är inbyggda i samhället och som på en vardaglig basis, utifrån framförallt namn, kroppar och utseende, ger effekter på personers chanser att lyckas i livet. Det beror på att de historiska strukturerna har skapat normer och föreställningar kring vissa egenskaper och kopplat dem till vissa typer av kulturer, ursprung och utseenden. Detta leder till att människor delas in i grupper som tillskrivs specifika egenskaper och som gör att grupperna får olika och ojämlika förutsättningar.
Fördjupning
Vita privilegier och diskriminering – Processer som vidmakthåller rasifierade ojämlikheter på arbetsmarknaden. (2021). Länsstyrelsen i Stockholms län
Enkätstudie om genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier i svensk högskolesektor (2022). Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Malmö universitet, Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet
En stereotyp är en förenklad framställning av grupper, t.ex. kvinnor eller män, där grupperna kvinnor och män framställs som olika och med olika egenskaper – exempelvis män som starka och aktiva, och kvinnor som omvårdande och passiva.
The danger of a single story. Chimamanda Ngozi Adichie, TED Global 2009
"Our lives, our cultures, are composed of many overlapping stories. Novelist Chimamanda Adichie tells the story of how she found her authentic cultural voice -- and warns that if we hear only a single story about another person or country, we risk a critical misunderstanding."
Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Till exempel förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar om personer inom en viss religion.
Transperson är ett paraplybegrepp för individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck avviker från könsnormen. Transperson är personer som upplever att det biologiska könet inte överensstämmer med det upplevda och kan därför vilja korrigera sitt kön.
Vardagsrasism är den kontinuerliga integreringen av rasism i vardagliga situationer, som är inbyggd i strukturerna och normerna och som förstärks genom upprepade handlingar. Den är oftast osynlig, historiskt betingad och finns överallt i samhället som en underliggande maktfaktor.
Vithetsnormen utgår från att vit hudfärg är normen i samhället.Till exempel syns det tydligt i media/reklam att det främst är vita kroppar som representeras och idealiseras.
